Exempel

Här visas några exempel på diagram och kartor och hur dessa kan tolkas.

Årsmedeltemperatur

Eftersom det klimat som beskrivs av klimatmodeller inte är i fas med det verkliga klimatet går det inte att använda information om enskilda år, varken för passerad tid eller framtid. I de diagram som SMHI förmedlar läggs vanligen observationsdata in. I exemplet nedan visas uppmätt årsmedeltemperatur för Jämtland i form av staplar för perioden 1961-2012. I detta fall har medeltemperaturen för 1961-1990, 1°C, lagts in som horisontell linje. Temperaturobservationerna visar en ökande temperatur. De modellberäknade värdena visar den statistiska utvecklingen och följer väl mönstret i observationerna. De speglar dock inte enskilda års värden.

I exemplet nedan visa modellberäkningarnas medianvärde. Fördelen med att använda medianvärde istället för medelvärde är att det är mindre känsligt för asymmetri i datamaterialet. Om det t.ex. finns ett extremt värde så kan det påverka medelvärdet mycket men medianvärdet representerar det mittersta värdet i en grupp. Hälften av beräkningarna har alltså värden som är större än medianvärdet och andra hälften har värden som är mindre.

Det går inte att titta på enskilda år för framtidsberäkningarna heller. Klimatmodellerna beskriver det statistiska beteendet, inte hur årsmedeltemperaturen år 2041 blir.

Ur figuren kan alltså utläsas att årsmedeltemperaturen har ökat under perioden 1961-2012 och att variationsbredden mellan år är ca fyra grader (-1°C - +3°C). Det varmaste året under perioden var 2011 och det kallaste 1986.  Den beräknade framtida temperaturen visar på en fortsatt ökning, framförallt efter mitten på seklet. I slutet på seklet nås ca 5 °C i medeltal. Om vi tittar på hela spännvidden av vad klimatscenarierna visar så kan årsmedeltemperaturer på ca 8°C uppnås såväl som ned mot 3°C. Det senare är att jämföra med de allra varmaste åren idag (jämför med staplarna).

diagram sid8
Årsmedeltemperatur. För referensperioden 1961-1990 var årsmedeltemperaturen 1°C, vilket markeras som en horisontell linje. Observerade värden 1961-2012 visas som staplar och modellberäkningarnas medianvärden som svart linje. Osäkerheten i beräkningarna representeras här av 25:e och 75:e percentilen som ett mörkare grått fält och de absoluta maximi- och minimivärdena som ljusare grått fält.
Förstora Bild

Extrem nederbörd

Extremnederbörd, i termer av mycket nederbörd på kort tid, kan förväntas öka enligt forskningen. De termer som används är vanligen varaktighet och återkomsttid. Varaktighet är den tidsperiod som regnet varar och återkomsttid är ett mått på hur vanligt förekommande ett sådant regn är. Vid analysen plockas maximala värden ut för olika tidslängder, exempelvis 30 minuter, 1 timme, 3 timmar osv, för varje år. Dessa anpassas till en fördelningsfunktion så att olika återkomsttider kan utläsas.

I det vänstra diagrammet ses en ökning av 1-timmes regn (maximal nederbörd under en timme) för samtliga återkomsttider. Eftersom det här handlar om procentuell ökning betyder 30% ökning för 1-årsregn mindre än 30% ökning för 20-årsregn, om vi talar om mängder. Ett maximalt 1-timmes regn kan röra sig om 10-15 mm för återkomsttiden 1 år och 30-50 mm för återkomsttiden 20 år. Det betyder att en ökning med 30% uppgår till några mm för 1 års återkomsttid men uppåt 15 mm för 20 års återkomsttid.

I det vänstra diagrammet visar klimatscenarierna samstämmigt på ökande extremregn. I det högra diagrammet, som avser en annan plats, är inte resultaten lika samstämmiga. Spridningen mellan klimatscenarierna är större (längre svarta lodräta linjer). För återkomsttiden 1 år (mer vanliga kraftiga regn) visar klimatscenarierna på en ökning med ca 25%. Ju längre återkomsttid (mer sällsynta kraftiga regn) desto större är spridningen mellan klimatscenarierna. Dock visar medelvärdena på ca 20% ökning.

Diagrammen visar hur nederbörd med varaktighet 1 timme kan komma att förändras procentuellt i framtiden enligt beräkningar med 6 regionala klimatscenarier för två olika platser. Punkterna är medelvärden och de lodräta linjerna visar spridningen för de sex beräkningarna.

Kartor och diagram kompletterar

En karta kan beskriva rumsliga variationer men är statisk i tiden dvs. ger ingen information om eventuella förändringar med tiden. Kartor som visar variationer för olika tidpunkter kan tillsammans ge en bild av utvecklingen.  Kartorna nedan visar 30-årsmedelvärden för tre olika perioder.  Det är varmast längs kusten och kallast på höjdpartierna. Det mönstret är genomgående för alla kartorna men de visar på en successiv temperaturhöjning under seklet.

Kartorna visar enbart medelvärden för 30-årsperioder och ger därför inte heller någon uppfattning om skillnader mellan år.

Beräknad årsmedeltemperatur för Västra Götaland. Vänstra kartan avser medelvärden för perioden 1961-1990, i mitten 2021-2050 och till höger 2069-2098. Skalan är densamma för alla kartor.

Ett diagram beskriver utveckling i tiden men ger inte information om den rumsliga variationen.  Däremot ger det information om variationer mellan år. Därför kompletterar kartor och diagram varandra.

Kartorna ovan baseras på nedskalningar av regionala klimatscenarier. Resultaten presenteras alltså med upplösningen 4×4 km2. Klimatsignalen från klimatmodellerna har inte denna höga upplösning. Den största delen av klimatets rumsliga variation kommer från variationer som beror på topografin och närheten till havet. I kustzoner kan klimatscenariernas gridboxar bli synliga för vissa variabler. Det beror på att resultaten från de gridboxar som huvudsakligen representerar havsytor även speglas över land.

Vi vill här påpeka att kartorna visar på generella mönster men det är direkt olämpligt att plocka ut värden för enskilda rutor.