Att tänka på

Tidsperspektiv, risker och kostnad-nytta är några saker att tänka på vid klimatanpassning.

När klimatscenarier ska användas för klimatanpassning är det viktigt att tänka på tidsperspektivet för den verksamhet som ska anpassas. För många, idag pågående, infrastrukturprojekt behövs en lång planeringshorisont. Byggnader har lång livslängd, oftast över 100 år. Broar och vägars livslängd beror på flera faktorer som t.ex. belastning men också på strukturella förändringar. Vi kan dock konstatera att infrastruktur tenderar att användas under mycket lång tid. De svenska tågen går till stor del på järnväg som anlades under förrförra seklet. VA-systemen i städer används också under mycket lång tid.

Alltså bör för dessa system ett långt tidsperspektiv tas med i planeringen. Det innebär att omfatta dagens och framtidens klimat.

Risker är olika för olika verksamheter. Risk är en funktion av sannolikhet och konsekvens.  Om konsekvensen är stor bör verksamheten anpassas så att sannolikheten för händelsen är liten. Närbesläktat är analyser av kostnad och nytta. Hur mycket kostar det att ta höjd för förändringar och vilken nytta får det?

Exempel Mälaren

Det pågår ett stort arbete för att bygga om Slussen i Stockholm. Som underlag för att bedöma behovet av att kunna släppa ut vatten från Mälaren har många beräkningar gjorts. Eftersom det är mycket stora värden som ska skyddas och kostsamma byggnationer som ska stå i många år måste hänsyn tas till klimatets förändring och hur det kan påverka flödena. Tidsperspektivet i detta fall är alltså 100 år.

Mälaren är en dricksvattentäkt. I ett ännu längre perspektiv, ett par hundra år, år så kan havet ha stigit så pass mycket att det blir svårt att behålla sjön som sötvattenresurs utan drastiska åtgärder exempelvis i form av skyddsvallar i Saltsjön.  Scenarier med denna långa horisont är mycket osäkra men för planeringen är det viktigt att tänka långt.

Exempel pumpanläggning

En pump har livslängd på kanske 30 år men den byggnad som pumpen finns i kanske står i 100 år. Pumpen bör alltså dimensioneras för dagens och de närmsta 30 årens behov men om man kan förvänta att utpumpningsbehovet ökar därefter så bör huset dimensioneras för en större pump. Då tar man inte onödiga kostnader för en överdimensionerad pump de första 30 åren och huset behöver inte rivas för tidigt.

Exempel: Risker

För Klass 1-dammar har utvecklats en metod att beräkna dimensionerande flöde. Det anses motsvara en återkomsttid på över 10.000 år. Det betyder att dammar ska anläggas att kunna hantera mycket höga flöden. Man anger en hög säkerhetsmarginal.  I sammanhanget har man alltså bedömt att konsekvenserna för ett dammbrott är så stora att sannolikheten för en händelse ska vara minimal.

Så hög säkerhetsmarginal behövs inte för alla verksamheter. Det är väldigt kostsamt med hög säkerhetsmarginal.  Om konsekvenserna av att verksamheten drabbas av en väderhändelse är liten så kan sannolikheten vara högre än om konsekvenserna är stora. Väderhändelser kan vara höga flöden, värmeböljor, skyfall, högt havsvattenstånd eller torka.

På Klimatanpassningsportalen finns exempel på klimatanpassning.