Svep för att se hela sidan   >>

Klimatindexdefinitioner

Index Beskrivning
Medeltemperatur Medelvärdet för respektive period beräknat utifrån dygnsmedeltemperatur.
Graddagar för kylning Graddagar för kylning är summan av hela årets dygnsmedeltemperaturer över 20°C. En dygnsmedeltemperatur på 22°C bidrar exempelvis med 2 grader till årssumman. Graddagar för kylning är ett energimått och används för att uppskatta behovet av kylning i bostäder.
Graddagar för uppvärmning Graddagar för uppvärmning är skillnaden mellan dygnsmedeltemperaturen och tröskelvärdet 17°C, summerat på ett år. En dygnsmedeltemperatur på 12°C bidrar exempelvis med 5 grader till årssumman. Dygnsmedeltemperaturer över 17°C ger inget bidrag. Graddagar för uppvärmning är ett energimått och används för att uppskatta behovet av uppvärmning i bostäder.
Växtsäsongens start Starttidpunkt är första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5°C. Indexet baseras enbart på beräkningar med temperatur och tar inte hänsyn till solinstrålning. Indexet ger tillsammans med vegetationsperiodens längd en uppfattning om framtida förhållanden för sådd och skördetidpunkter.
Växtsäsongens längd Längden på vegetationsperioden är definierad som skillnaden mellan sluttidpunkt och starttidpunkt. Starttidpunkt är första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5°C. Sluttidpunkt är sista dagen i årets sista fyradagarsperiod med dygnsmedeltemperatur över 5°C. Indexet baseras enbart på temperatur och tar inte hänsyn till solinstrålning.
Värmebölja Värmebölja är vanligen ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. Det finns ingen vedertagen internationell definition och även i Sverige förekommer flera definitioner. Här definieras värmebölja som årets längsta sammanhängande period med dygnsmedeltemperatur över 20°C. Indexet belyser behovet av anpassning till perioder med höga temperaturer för t.ex. byggnader och vård- och omsorgssektorn.
Medelnederbörd Medelvärdet av varje periods summerade dygnsnederbörd.
Antal dagar med nederbörd över 10 mm Medelvärdet av varje års totala antal dagar då nederbörden överstiger 10 mm. Det är ett mått på förekomsten av stora regnmängder som kan leda till översvämningar.
Maximal dygnsnederbörd Indexet är ett mått på årets största dygnsnederbörd. Resultaten presenteras som medelvärden över angiven period. Indexet är ett mått på risken för skyfall.
Maximal 7-dygnsnederbörd Indexet är ett mått på årets största 7-dygnsnederbörd. Resultaten presenteras som medelvärden över angiven period. Indexet kan till exempel användas för bedömning av förändringar i vattenflöde i små och medelstora naturvattendrag och diken.
Antal dagar med snötäcke, minst 20 mm vatteninnehåll Indexet kan tolkas som antal dagar då det är goda förhållanden för skidåkning. Det ger en uppfattning om hur snöförhållandena för skidåkning förändras och kan därför användas för långsiktig planering av turism och friluftsanläggningar.
Antal dagar med snötäcke, minst 5 mm vatteninnehåll Indexet ger en uppfattning om hur länge marken är snötäckt i medeltal och kan vara av intresse för planering av infrastruktur, turism och friluftsanläggningar, rennäring, naturvårdsinsatser och miljöövervakning.
Markfuktighet Antal dagar per år med låg markfuktighet. Indexet baseras på referensperiodens medelvärde av varje års lägsta markfuktighet. Indexet kan ha intresse för långtidsplanering av bevattningsbehov och grödoval samt skogsbrandriskbedömning och skogsvårdsinsatser.
Antal dagar med lågflöde Antal dagar då tillrinningen är lägre än medellågtillrinningen för perioden 1963-1992. Medellågtillrinning beräknas som medelvärdet av varje års lägsta tillrinning under en 30-årsperiod. Indexet är intressant för långtidsplanering av vattentillgångar för dricksvatten och bevattning.
Lokal 10-årstillrinning Indexet avser lokal tillrinning med återkomsttid 10 år och visar hur relativt vanliga högflöden kommer att öka eller minska. Det är speciellt intressant för områden som idag lätt översvämmas. Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden.
Lokal 100-årstillrinning Indexet avser lokal tillrinning med återkomsttid 100 år och har intresse för utbredningskarteringar av översvämningar. Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden.
Lokal medeltillrinning Indexet avser 30-årsmedelvärden av tillrinning under perioden. Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden.
Total 10-årstillrinning Indexet avser total dygnsmedeltillrinning med återkomsttid 10 år. Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden. Kartor och diagram ger en uppfattning om hur relativt vanliga högflöden kommer att öka eller minska och var det sker. Det är speciellt intressant för områden som idag lätt översvämmas.
Total 100-årtillrinning Indexet avser total dygnsmedeltillrinning med återkomsttid 100 år och kan vara till hjälp vid bedömningar av översvämningsrisker längs sjöar och vattendrag. Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden.
Förändrat maximalt snötäcke Indexet avser det maximala (största) snötäcket i termer av vatteninnehåll. Kartorna visar den procentuella förändringen jämfört med medelvärdet för referensperioden. Indexet ger en uppfattning om hur mycket nederbörd som maximalt lagras i snötäcket under vintern. Det har betydelse för vattenflödena under våren och är av intresse för vattenkraftens reglering. Indexet kan också vara intressant avseende snölaster för konstruktioner.