Klimatscenarier

Ett klimatscenario består av en kombination av utsläppsscenario , global klimatmodell och regional klimatmodell.

Ett klimatscenario består av en kombination av utsläppsscenario (ES= Emissions scenario), global klimatmodell (GCM= Global Circulation Model) och regional klimatmodell (RCM= Regional Climate Model). Samma utsläppscenario kan ge upphov till olika klimatscenarier beroende på vilka globala och regionala modeller som används.

I figuren illustreras de möjliga alternativen för utsläppsscenario (ES), global klimatmodell (GCM) och regional klimatmodell (RCM) som använts i denna studie. De klimatscenarier som använts är de som funnits tillgängliga dvs. inget aktivt urval av scenarier har gjorts.

Om analysen, bild 5

Det europeiska ENSEMBLES-projektet syftade till att utveckla ett system för samordnade beräkningar av klimatförändringar baserat på ett antal europeiska och några utomeuropeiska globala och regionala klimatmodeller. Rossby Centre deltog i ENSEMBLES-samarbetet med den regionala klimatmodellen RCA3.

ENSEMBLES-projektet fokuserade i huvudsak på klimatförändringar i ett tidsperspektiv fram till år 2050, varför en del klimatscenarier bara sträcker sig fram till mitten på seklet. Det utsläppsscenario som huvudsakligen användes inom ENSEMBLES benämns A1B, men ett scenario med kraftigare utsläpp, A2, och ett med lägre utsläpp, B1, användes också.

A1B är ett scenario där koldioxidutsläppen till atmosfären beräknas att kulminera runt år 2050. Koldioxidhalten i atmosfären fortsätter dock att stiga även efter 2050 på grund av systemets tröghet. Skillnaden mellan effekten av olika utsläppsscenarier är liten fram till mitten av seklet och ökar därefter (se även under Utsläppsscenarier).

I tabellen är de i studien använda klimatscenarierna sammanställda. Nationsflaggorna avser instituten som har genomfört den regionala nedskalningen (RCM). Den globala klimatmodellen ECHAM5 kommer från Max Planck-institutet för meteorologi i Tyskland, ARPEGE från Centre National de Recherches Météorologiques i Frankrike, HadCM3 från Hadley Centre i England och BCM från Meteorologisk institutt i Norge. CCSM3 är en nordamerikansk modell som körts vid SMHI.

Resultat baserade på ECHAM5 finns också från tre simuleringar som har startats från olika initialtillstånd i slutet på 1800-talet, vilka betecknas ECHAM5(1), ECHAM5(2) respektive ECHAM5(3). ECHAM5(3) är den simulering av de tre som har bäst överensstämmelse med faktisk klimatutveckling i Europa under slutet av 1900-talet och är därför den vanligaste globala klimatmodell som använts.

Även HadCM3 har använts med två olika initialtillstånd, men då har också modellen varit preparerad för olika klimatkänslighet (ett mått på den temperaturökning som kan förväntas om mängden koldioxid i atmosfären ökar). En av dessa simuleringar refereras som Q0 och betraktas som mest trolig. Den version som har högre klimatkänslighet, Q16, ligger dock inom vad klimatforskarna betraktar som rimliga gränser.

Observera att endast 12 av dessa 16 klimatscenarier sträcker sig ända fram till år 2100.

Om analysen, bild 6

Referenser

Nakićenović N., and R. Swart (eds.) 2000. Special Report on Emissions Scenarios. A Special Report of Working Group III of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 599 pp.
van der Linden P., and J.F.B. Mitchell (eds.) 2009. ENSEMBLES: Climate Change and its Impacts: Summary of research and results from the ENSEMBLES project. Met Office Hadley Centre, FitzRoy Road, Exeter EX1 3PB, UK. 160pp.