Växtplanktonsituationen 2014

Relativt stora mängder av en potentiellt skadlig alg, Alexandrium spp, förekom i Västerhavet under våren. Giftet den producerar, PST (Paralytic Shellfish Toxin), uppmättes också i blåmusslor från musselodlingar och den sammantagna situationen orsakade att skörd från musselodlingar stoppades samt att varningar till allmänheten utfärdades om att inte plocka vilda musslor. Årets blomning av cyanobakterier i Östersjön blev långvarig och intensiv.

Västerhavet

Årets vårblomning var i full gång vid den nationella stationen N14 i Kattegatt i slutet av februari med många arter kiselalger i stora antal. Situationen var densamma vid de mer kustnära Hallandsstationerna samt i kustnära Skagerrak.

Både i april och maj förekom ett fåtal skadliga arter över varningsgränserna vid flera stationer i Västerhavet. Förhöjda klorofyllhalter observerades i maj vid många stationer. De höga halterna orsakades delvis av vad som tros vara ett naket stadie av flagellaten Dictyocha speculum, vilken kan vara skadlig för fisk.

Flera arter av det potentiellt giftiga dinoflagellatsläktet Alexandrium observerades över varningsgränsen (200 celler per liter) i april och maj. Gifterna som Alexandrium spp producerar kan ackumulera i filtrerande musslor, vilka i sin tur blir giftiga att äta. Gifterna uppmättes också i blåmusslor från odlingar i Bohuslän och de  stoppades då för skörd.

Klorofylldiagram 2014
Diagrammen visar mängden klorofyll a (µg/l) som integrerade värden från 0-10 meter. Punkterna visar 2014 års värden, linjerna visar tio års månadsmedel (2001-2010), och de gråmarkerade områdena visar +/- en standardavvikelse. Klorofyllmätningarna i Bottenhavet och Bottenviken är utförda av Umeå Marina Forskningscentrum.
Förstora Bild

Under perioden juni-augusti var klorofyllvärdena låga, men inom det normala för årstiden. Växtplanktonproverna var relativt artrika under höstmånaderna, och i november noterades en klorofylltopp i södra Halland (Kattegatt). I december låg klorofyllvärdena omkring medel eller lägre vid de flesta stationer. Biodiversiteten var ovanligt hög och dinoflagellatsläktet Ceratium förekom i höga cellantal.

Under hösten observerades höga cellantal av ett naket stadie av Dictyocha. Cellerna var dock större än de som förekom i maj.

Östersjön

I Arkonabassängen i södra Östersjön pågick vårblomningen under samma period som i Västerhavet, alltså början av mars. I Bornholmsbassängen och vidare norrut och österut i Östersjön kom blomningen igång senare vilket är normalt för området.

Förhöjda klorofyllvärden i juli i Bornholmsdjupet, Gotlandsdjupet och i Kalmar sund orsakades till största delen av sommarens cyanobakterier.

Vid stationerna med förhöjda klorofyllvärden under hösten observerades en mindre kisealgsblomning. Många kiselalgsarter förekom och det var gott om kolonier av små cyanobakterier.

Cyanobakterier

De första tecknen på ansamlingar av cyanobakterier upptäcktes redan en vecka in i juni och kunde konfirmeras under påföljande utsjöexpedition. Kallare väder stoppade dock processen och ytansamlingarna lät vänta på sig till början av juli och varade till 10 augusti.

Blomningen var ovanligt ihållande och intensiv under den tiden den pågick i Egentliga Östersjön som följd av den lugna och varma sommaren. En av de cyanobakterier som dominerar i ytansamlingarna under sommaren, Nodularia spumigena, är giftig och under sommaren dog en hund efter att ha fått i sig havsvatten. Giftet är också farligt för människor och det är viktigt att inte låta barn bada i närheten av ytansamlingar.

I Bottenhavet försiggick ytansamlingar under ca en vecka i slutet av juli och var därmed lindrigare än normalt. För en mera detaljerad beskrivning av cyanobakterieblomningen, se Utbredd algblomning i sommar