Vintern 2011 - Den andra kalla vintern i rad

Vintern 2010/2011 fick en rivstart med en decembermånad som i framför allt södra Sverige var en av de allra kallaste vi känner till. I januari dominerade mildluft. I februari kom kylan tillbaka men var inte lika skarp som i december.

En mycket kall julmånad

I Götaland och södra Svealand var december 2010 på många håll den kallaste som noterats. Månaden var kallare än normalt i hela Sverige, men längst i norr räcker det att gå tillbaka till 2002 för att finna en kallare julmånad.

I allmänhet var det som kallast den 22-24 med nya köldrekord för december i bland annat Kristianstad, Kalmar och Linköping.

För landet som helhet blev julen den "vitaste" vi känner. Samtliga mätplatser hade 1 decimeter snö eller mer. I Kråkemåla i östra Småland var snödjupet hela 98 centimeter.

Läs mer om decembervädret

Kylan kom av sig i januari

Redan under nyårsnatten kom det första avbrottet i den tidigare ihållande kylan. Vädret skulle sedan komma att pendla mellan kalla och milda perioder, med en övervikt för de milda inslagen.

Därför krympte snötäcket i södra Sverige och de första fläckarna med barmark tittade fram i Skåne och längs västkusten. I norr ökade däremot snödjupen och i exempelvis Härnösand var det hela 132 centimeter snö den 7 januari.

Läs mer om januarivädret

Kung Bore återkom i februari

I februari kom kylan tillbaka, med den var inte lika ihållande som i december. Månadens och även vinterns lägsta temperatur, -42,6°, noterades i Naimakka den 15 och Nikkaluokta den 24.

Vinterns enda stormtillfälle i svenska kustfarvatten inträffade den 8 februari. Då hade Hanö i Blekinge en medelvind på 30 m/s och byvindar upp mot 40 m/s.

Läs mer om februarivädret

Sammantaget en ordentligt kall vinter trots mild januari

I södra Götaland var vintern 2011 den kallaste sedan vintern 1996 eller på sina håll sedan vintern 1985.

I norra Norrland var vintern 2011 den kallaste sedan 1994 eller 1987.

I övriga delar av Sverige var det i allmänhet lite kallare vintern 2010.

Ganska normal vinternederbörd

I genomsnitt var det på de flesta håll i Sverige rätt normala nederbördsmängder för vintern som helhet.

I december var det i och för sig mycket nederbördsrikt längs delar av ostkusten, men detta kompenserades av torrare förhållande senare under vintern.

Tjockt och ovanligt tidigt snötäcke

Jämfört med vintern 2009/10 så var det i allmänhet inte fullt så stora snödjup vintern 2010/11. Däremot inleddes snösäsongen tidigare med ovanligt tjockt snötäcke redan i november 2010. Snödjupen ökade ytterligare under december och kulminerade kring jul eller första veckan i januari. Vinterns största snödjup i Götaland var 98 centimeter i Kråkemåla i Småland den 25, 26 och 28 december.

I norra delen av Sverige var det däremot på många håll djupare snö säsongen 2010/11 än den föregående snösäsongen. Som exempel på anmärkningsvärda snödjup kan nämnas 132 centimeter i Härnösand den 7 januari, som är det största snödjupet där sedan 1966.

Det allra största snödjupet i Sverige säsongen 2010/11 var 198 centimeter i Katterjåkk i Lapplandsfjällen. den 27 mars. Alltså utanför de egentliga vintermånaderna, men detta är i och för sig det normala i Lapplandsfjällen.

Mycket svår isvinter

Trots att januari var övervägande mild, så räckte de kalla december- och februarimånaderna till för att skapa en mycket svår isvinter.

När isläget kulminerade den 25 februari med cirka 300 000 kvadratkilometer av Östersjön istäckt, så var det den största isutbredningen sedan 1987.

Vid västkusten var det i december den tidigaste isläggningen på minst 50 år. Isutbredningen i Västerhavet kulminerade omkring nyår och under den milda januarimånaden skedde en tillfällig isavsmältning.

Karta över isutbredning och ytvattentemperatur i havet 28 februari 2011
Isutbredningen den 28 februari 2011.