Våren 2015 - Regnig och blåsig

Efter en lite darrig inledning kom värmen och våren, men i slutet av mars och inledningen av april stannade våren upp. Under april växlade några härligt varma perioder med kraftig lågtryckstrafik. I maj fortsatte nederbördsområden att komma in över landet och temperaturen nådde sällan högre än 15°. Det blev en på många håll blåsig och blöt vår.

Blåsig men mild mars

Efter en ostadig inledning strömmade varm luft in över landet den 8 mars. Några rekord slogs bland annat fick Stockholm 15,8°, vilket är den högsta temperaturen där så tidigt på säsongen.

Den 20 utbredde sig kallare luft över landet med början i norr. Under resten av månaden föll en hel del nysnö. Temperaturer under -10° noterades över Sydsvenska höglandet.

Läs mer om marsvädret

April bjöd växlande väder

Natten till 1 april blev kall på många håll. Snö, hagel och åska präglade påskvädret. Lågtryckstrafiken fortsatte. Nu med lite mindre kyla men med desto mer blåst. I fjällen förekom vindar med orkanstyrka den 7 april.

Nu följde en period med temperaturer över den normala för årstiden. Den 11 nådde temperaturen 21,1° i Markaryd i Småland.

Den 12 april passerade dock ett lågtryck med nederbörd och kraftiga vindar som gav störningar i tåg och flygtrafiken. Dagen efter kom ytterligare ett nederbördsområde först över Götaland och sedan vidare upp över landet där nederbörden övergick i snö.

Lågtryckstrafiken fortsatte med nederbörd och blåst. Den 19 lyckades emellertid en högtrycksrygg från väster göra sig gällande. Vinden avtog och dagen därpå klättrade temperaturen över 20° i nordvästra Götaland och sydvästra Svealand. Allra högst temperatur noterades i Arvika med 22,0°. Detta skulle senare visa sig bli vårens högsta temperaturnotering. Denna framstöt av värme medförde också att den meteorologiska sommaren ankom tidigt till några små områden i Götaland och Svealand.

Den 22 april var ett väderomslag på väg med början i norr. Återigen blev det en intensiv trafik med lågtryck från Atlanten.

Läs mer om aprilvädret

Maj med kyligt och regnigt väder

Det blev fortsatt kyligt, regnigt, blåsigt i maj. Ett exempel på det icke-vårlika vädret är att den 2 maj noterades 8 cm snö i Malmbäck på Sydsvenska höglandet. Detta är Götalands största snödjup i maj sedan 1999.

I större delen av nordöstra Norrland föll det stora mängder nederbörd vilket gav nya majrekord där även i hundraåriga mätserier. Det blev även rekordlite solskenstid i denna del av landet. Luleå och Umeå med mätningar sedan 1957 respektive 1969 noterade nya minimirekord.

Även Stockholmsområdet fick sammantaget mycket stora regnmängder. Där blev det de största majmängderna på över tvåhundra år.

Vid månadens slut summerades nederbörden till rekordvärden i många delar av landet.

En kuriositet med den kyliga maj är att maximitemperaturen för maj blev lägre än den för april, något som händer då och då. Sedan 1920 har det skett 1996, 1987, 1968 och 1962.
Läs mer om majvädret

Kylig vår

En stor del av mars låg temperaturen över den normala för årstiden. Under april blev bilden mer blandad och i maj hamnade temperaturen nästan varje dag under den normala.

Trots den kalla maj blev våren som helhet varmare än normalt och i nordöstra Norrland mycket varmare än normalt.

Den kyliga maj medförde dock att sommarens ankomst fördröjdes. I slutet av maj hade sommaren (meteorologisk definition) endast anlänt till Götalands kustland och östra Svealand. Normalt brukar sommaren nått Götaland, Svealand utom Dalafjällen och så gott som hela Norrlands östra delar vid den här tiden.

Temperaturavvikelse för våren 2015 (mars, april och maj).
Förstora Bild

Nederbördsrikt

Nederbördsavvikelse (%) våren 2015 (mars, april och maj).
Förstora Bild

Större delen av landet fick under mars överskott av nederbörd, under april blev det nämnvärda överskott i fjällen medan stora delar av södra Sverige fick mindre nederbörd än normalt.

Under maj förändrades bilden igen i och med att så gott som hela landet fick överskott på nederbörd. De största överskotten noterades i östra Svealand och i norra Norrlands östra delar.

Sammantaget gav detta en blöt vår på de flesta håll och mycket blöt i sydöstra Svealand och nordöstra Norrland.

Till vänster visas hur nederbörden avvek från den normala nederbörden i procent för våren sammantaget.

Snön

Snödjup 31 mars 2015
Förstora Bild

De största snödjupen i Götaland, Svealand och även stora delar av södra Norrland hade redan noterats i februari.

I början av mars låg snögränsen i norra Svealand. Under månaden kom några snöfall som tillfälligt gav snötäcke på Sydsvenska höglandet och i delar av södra Svealand.

Till 1 april hade snögränsen endast förflyttats något norrut. Säsongens största snödjup i Storlien-Visjövalen 72 cm uppmättes den 17-19 april. Det var först från mitten av månaden som snögränsen började dra sig norrut.

I Katterjåkk, den av SMHIs stationer som vanligen noterar störst snödjup, uppmättes säsongens största snödjup, 201 cm, den 13 april. Det blev även det största snödjupet som noterats sedan år 2000. Därefter inleddes en långsam minskning av snödjupet, som i slutet av maj uppgick till cirka 1 m.

Förflyttningen av snögränsen norrut och mot fjällen fortsatte långsamt under maj, så att den i slutet av maj befann sig i fjällen förutom i nordvästra Lappland.

Vinden under våren

Många har kontaktat SMHI och påtalat att det varit väldigt blåsigt under våren. Därför gjordes en speciell undersökning av detta med hjälp av de vindobservationer som görs vid SMHIs automatstationer.

Kartorna nedan visar två aspekter av vinden under vårmånaderna (mars, april och maj) 2015 jämfört med vårmånaderna för alla åren 1996-2015.

Det som studerades var hur medelvindhastigheten och antalet blåsiga tillfällen för våren 2015 hade ändrats relativt en längre period. Det finns ingen vedertagen definition av blåsiga tillfällen men här användes gränsen 8 m/s i medelvind, vilket motsvarar minst 5 Beaufort.

För att lättare få en översikt sammanställdes resultatet i nedanstående kartor. Observera att analysen är grov och att den därför enbart visar det övergripande mönstret. Notera även att skalorna inte är lika för de två kartorna.

Medelvind under våren 2015 jämfört med medelvinden för vårarna 1996-2015. Procentuell skillnad.
Förstora Bild

Medelvind

Det framgår att medelvindhastigheten varit högre än genomsnittet i nästan hela landet. Ljusblå områden indikerar att det blåst 0-10% mer under våren 2015 och mellanblå indikerar att det blåst 10-20% mer än genomsnittet för hela perioden.

Blåsiga tillfällen

När förändringen av de blåsiga timmarna under våren 2015 presenteras på samma sätt minskar ytan av områdena med ökningar, men där det skett ökningar förekommer det å andra sidan områden med mycket stora ökningar. I delar av Norrland har det alltså förekommit mer än dubbelt så många blåsiga timmar under 2015 som medelvärdet för 1996 till 2015.

Antal timmar under våren 2015 då det blåst minst 8 m/s jämfört med medel vårarna 1996-2015. Procentuell skillnad.
Förstora Bild

Vårvindar på Visingsö

Till sist ett exempel på hur de årliga variationerna av medelvinden under våren och antalet blåsiga tillfällen (>8 m/s) kan se ut på en plats, i detta fall Visingsö.

Visingsö. Medelvindhastighet under våren (mars, april och maj) 1996 - 2015.
Medelvindhastighet för Visingsö under våren (mars, april och maj) 1996 - 2015.
Förstora Bild
Antal blåsiga timmar
Antal blåsiga timmar på Visingsö under vårarna 1996 till 2015.
Förstora Bild

Som synes varierar medelvinden ganska lite mellan olika år. Däremot kan antalet blåsiga timmar (medelvinden större än 8 m/s) variera en hel del mellan åren.

Våren 2015 uppvisar cirka 250 blåsiga timmar utav 2208 möjliga; [(31+30+31)*24].

Våren år 1997 var uppenbarligen synnerligen blåsig på Visingsö. Det framgår också att de senaste fem vårarna där har varit blåsiga i jämförelse med många tidigare år.