Årets väder 2010 - Kalla vintermånader

Under väderåret 2010 var inflytandet av maritima luftmassor från Atlanten förhållandevis litet. Med andra ord var vädret kontinentalt, vilket bland annat återspeglas i temperaturkontrasterna mellan kalla vintermånader och en kraftig värmebölja under mitten av sommaren.

De inledande vintermånaderna bjöd på delvis rekorddjup snö i södra Sverige och långa perioder utan töväder. Våren kom gradvis så trots den myckna snön blev det en relativt lindrig vårflod.

Sommarens väder var varierande och bjöd på en kraftig värmebölja i början av juli med flera nya värmerekord. Efter en tämligen odramatisk inledning av hösten slog kylan till i november.

Det följdes av en december som får anses som den mest extrema vädermånaden år 2010. I södra Sverige sattes då många nya rekord för lägsta medeltemperatur och julen blev den "vitaste" som vi känner till.

Temperaturen

På åtskilliga håll i Sverige placerar sig 2010 som ett av de tio kallaste de senaste hundratio åren. För landet som helhet var året det kallaste sedan 1987.

Vi fick vänta till den 20 december på årets lägsta temperatur. Då registrerades -42.1° i Nikkaluokta. Trettondagen och 22 februari var andra dygn då många stationer noterade årslägsta.

Lokalt i Tornedalen inföll årets varmaste dag redan den 15 maj. Annars var det den 3, 10 och 11 juli som svarade för de flesta toppnoteringarna. Allra varmast hade Målilla med 35.0° och det är för övrigt första gången sedan 1994 som en svensk station når det magiska 35°-strecket.

Parkalompolo i Norrbotten rapporterade en årsmedeltemperatur 0.2° över normalvärdet för perioden 1961-1990. Två andra stationer i nordostligaste Norrland hade normal årsmedeltemperatur.

Men alla andra stationer i Sverige uppvisade temperaturunderskott under år 2010. Senast hela landet hade ett år kallare än normalt var 1987. Det är givetvis främst de kalla vintermånaderna som dragit ned årsmedeltemperaturen.

Att årsmedeltemperaturen uppe i nordost varit i huvudsak normal har sin förklaring i bland annat ovanligt varmt väder i april och maj.

Nederbörden

Som vanligt så visar nederbörden en mer splittrad bild än temperaturen. De blöta områdena var i majoritet och i Linköping slogs till och med det gamla årsrekordet från 1960.

Allra mest nederbörd fick Havraryd i Halland med 1297 mm och minst fick som oftast Abisko med 261 mm. Den allra största dygnsnederbörden rapporterades från Beddingestrand i sydligaste Skåne med 122.8 mm den 17 augusti.

Ytterligare två dygnsmängder över 100 mm noterades under året, dels 112.5 mm i Emmaboda i Småland den 24 juli, dels 101.6 mm i Lekvattnet i Värmland den 13 augusti.

Större delen av Sverige fick mer nederbörd än normalt. De största avvikelserna från det normala hittar vi i östra Götaland. Stationen Kråkemåla i östra Småland fick totalt 1032 mm.

Det är annars ovanligt med årssummor över 1000 mm vid ostkusten. Den främsta bidragsgivaren i detta område var månaden november. Då kunde Kråkemåla dessutom uppvisa ett nytt snödjupsrekord för Götaland i november med 85 cm.

Förhållandevis torrast var det i västligaste Jämtland, där stationen Edevik endast fick 75% av normal årsnederbörd.

Liksom under 2009 hade Sandnäs i Jämtlandsfjällen flest antal dygn, 174 stycken, med 1.0 mm nederbörd eller mer medan Abisko hade minst, 63 stycken.

I större delen av landet var antalet dygn nära det normala. Då ost- och nordostvindar dominerade under årets början och slut blev antalet dygn högre än normalt i nordöstra Götaland.

Där har man inte haft så många dygn med mer än 1.0 mm nederbörd sedan 1998.

Solskenstid

Det är knappast solskenstiden som skänker år 2010 en plats i den svenska väderhistorien. Den sammanlagda solskenstiden låg kring den normala i hela landet.

Det var heller inte någon enskild månad då soltimmarna avvek alltför mycket från normalvärdet.

Vinnare av solligan 2010 blev en västkuststation, nämligen Nordkoster med totalt 2011 soltimmar under året.