Havsmiljödata

Datavärdskap för oceanografi och marinbiologi

 

SMHI är av Havs- och Vattenmyndigheten utsedd till nationell datavärd för marina fysikaliska, kemiska
och marinbiologiska data. Datavärden lagrar och tillhandahåller nationella och regionala data från svensk miljöövervakning och miljöinventering. Data lagras i Svenskt HavsARKiv (SHARK)och görs tillgängliga genom olika databaser.

Alla data och metadata som datavärden SMHI publicerar på denna webbsida är att betrakta som allmänna och offentliga, fria att använda för alla.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Översikt av den information du kan hämta från dessa sidor

Mjukbottenfauna (zoobenthos)

Prover tas ofta med en bottenhuggare som firas ned från en båt och samlar in en känd mängd av bottensubstratet. Materialet sållas och de djur som finns i provet konserveras för att senare artbestämmas, räknas och vägas. För varje art presenteras data över antal räknade individer i provet (# counted), antal per bottenyta (Abundance), vikt på organismerna i provet (Wet weight), vikt per bottenyta (Wet weight/area). För vissa organismer rapporteras endast att de förekommit i ett prov (Non-quantified observation), men inte hur många de var. Ofta rapporteras dessutom bottensedimentets beskaffenhet.

Bottenvegetation (phytobenthos)

Data samlas ofta in med hjälp av dykare som följer en transekt-lina längs havsbotten. Dykarna observerar förekomsten av olika arter på botten. Vad som observeras antecknas antingen på plats eller analyseras i efterhand utifrån fotografier, video eller prover som samlats in av dykarna. Ofta noteras observationernas djup, position längs transektlinan och vilken yta längs transektlinan som provtagits. Metoderna varierar mycket. För varje art presenteras mätingar: hur många det finns på en viss yta (Abundance, Abundance class), hur många som räknats (# counted), hur stor andel av botten som täcks (Cover%, Cover class) eller det största djup den växte på (Species distribution max depth). Ofta rapporteras dessutom bottensedimentets beskaffenhet och hur stor andel av botten som överlagrats av sediment (Sediment deposition cover).
OBS!
1) För att ladda ned transekt-data måste "Kolumner: Alla" väljas under "Visa som tabell".
2) Om många transekt väljs samtidigt finns det risk att nerladdningen avbryts. Kontrollera därför att alla valda transekt verkligen kommit med i nerladdningen.

Djurplankton (zooplankton)

Prover samlas in genom att föra en håv vertikalt genom vattnet. Den provtagna volymen uppskattas antingen utifrån mätare på håven eller utifrån håvens öppningsarea och längden på håvdraget. Djuren i håven konserveras för att senare artbestämmas, räknas och storleksbestämmas. Eftersom antalet djur kan vara mycket stort analyseras ibland endast ett delprov som sedan räknas om till mängden i hela håvdraget. För varje art (och ibland utvecklingsstadium och kön) presenteras antal djur som räknats (# counted), antal djur per vattenvolym (Abundance), och ibland vikt (Wet weight/area, Wet weight/volume, Carbon weight) och medel- eller median-längd (length).

Växtplankton (phytoplankton)

Prover samlas ofta in genom att havsvatten hämtas med en vattenhämtare som kan stängas på ett visst djup eller med en slang som hängs vertikalt i vattnet och sedan försluts för att hämta en blandning av vatten från olika djup (ett s.k. integrerat prov). Växtplankton i vattnet konserveras för att senare artbestämmas, räknas och storleksbestämmas. För varje art (och ibland storleksklass samt trofisk status i enlighet med HELCOMs PEG) presenteras data över antal räknade individer i provet (# counted), antal alger per vattenvolym (Abundance, Abundance class), vikten per vattenvolym (Biomass concentration, Carbon concentration) och cellvolymen per vattenvolym (Biovolume concentration). Både prokaryota och eukaryota växtplankton rapporteras och vissa mätningar fokuserar på picoplankton. Trofisk status anges som AU (autotrof), MX (mixotrof) eller HT (heterotrof).

Bacterioplankton

Vattenprover samlas in med en vattenhämtare. Mängden bakterier i vattnet (Bacterial concentration) och produktionen av bakterier (Bacterial production) mäts. Även bakteriernas cellstorlek (Bacterial cell volume) och biomassa rapporteras (Bact cell carbon content).

Klorofyllhalt (chlorophyll)

Vattenprover samlas antingen in med en vertikalt hängande slang som försluts och ger ett blandat prov från olika djup eller med en flaska från fasta djup. Vattnet filtreras. Utifrån fluorescens-mätningar på filtranden kan klorofyllhalten bestämmas.
OBS! Klorofyllhalt insamlad med slang hämtas under "Marinbiologiska data" och klorofyllmätningar från fasta djup under "Oceanografiska data".

Primärproduktion (Primary production)

Primärproduktionen mäts med 2 metoder: dels in situ där kolfixeringen mäts i flaskor som hänger ute i vattnet i några timmar och dels med inkubator där kolfixeringen mäts i en ljusgradient. Totala primärproduktionen i havet (Carbon production) beräknas därefter utifrån rådande ljusförhållanden.

Sedimentation

Sedimentationsfällor får hänga ute under ett antal dagar för att lagra det material som sedimenterar ned genom vattnet. Det sedimenterade materialets torrvikt mäts och sedimentationshastigheten beräknas (Sedimentation rate). Dessutom analyseras hur stor andel olika ämnen utgör av det sedimenterade materialet (Sedimentation fraction).

Sälförekomst

Förekomsten av vikare (Ringed seal), gråsäl (Grey seal) och knubbsäl (Harbour seal) studeras utifrån inventeringar med flygplan eller från land. Det rapporteras hur många som räknats (# counted, Total # counted in water, Total # counted on land, # pups counted on land).

Sälpatologi (Seal Pathology)

Döda sälar obduceras och mätningar av tillståndet rapporteras. Där exakt fyndplats inte är känd lagras positionen i länets residensstad (enligt Naturvårdsverkets önskan).


En utförligare beskrivning av de metoder som används inom nationell miljöövervakning finns i Havs- och vattenmyndighetens s.k. "undersökningstyper".