SMHI

SWECLIMs klimatscenarioresultat (med RCA1-modellen, 44 km, utförda våren 2000)
1. Temperaturförändringar, årsmedelvärden 2. Temperaturförändringar, olika säsonger 3. Temperaturextremer, köldmängd 4. Nederbörd 5. Nederbörd, avdunstning och vattenbalans 6. Snötäcke 7. Vegetationsperiod 8. Vind <<Tillbaka till bildarkivets startsida	Bilderna kan nerladdas i (encapsulated, utan preview) PostScript -format eller tiff-format. Klicka för större bild OBS! Minifönster måste stängas innan nytt fönster kan öppnas .
1. SWECLIMs regionala scenario-beräkningar med RCA-modellen är gjorda i ett 44 km beräkningsgitter och är baserade på 10-åriga perioder från två globala klimatmodeller, den ena från Hadley Centret vid Meteorological Office, UK, och den andra från Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg, Tyskand. (Hur temperatur-förändringar globalt simuleras i dessa två modeller visas i bilden till höger. Bilden ger medelresultatet från dessa två modeller. Den globala medeltemperatur höjningen är 2,6°C.) Utifrån dessa två globala simuleringar gjorde SWECLIM RCA-scenarioberäkningar våren 2000. En del resultat har redovisats kortfattat i en broschyr samt i programmets Årsrapport 2000. I bilden till höger visas för det nordiska fastlandsområdet årsmedeltemperatur i "dagens" klimat (baserat på observationer 1961-90) och årsmedeltemperatur beräknad i framtidsscenariet, som representerar möjliga förhållanden i genomsnitt på 50-100 års sikt. Scenariet som visas är medelresultatet från två regionala simuleringar vilka drivits med data från de två olika globala experimenten. Nästa bild till höger visar igen observerade värden och de regionala scenarioberäkningarna, men den här gången för ett större område. Ett sätt att tänka sig fram till innebörden av sådana förändringar som beräknats är att jämföra dagens temperaturklimat med framtidsbesäkningar. T ex motsvarar scenarioförhållanden i Götaland dom i dagens England. Notera dock att andra klimatelement kanske förändras annorlunda än själva temperaturen så sådana här jämförelser får man inte pusha för långt...	Globala medeltemperaturförändringar beräknade i två globala klimatexperiment som båda använts som underlag för SWECLIMs regionala simuleringar. Observerade (1961-90 medelvärden) medeltemperaturförhållanden runt Östersjön och ett framtidsscenario från SWECLIM. Observerade (1961-90 medelvärden) medeltemperaturförhållanden i norra och delar av mellaneuropa och ett framtidsscenario från SWECLIM.

2. I bilden till höger visas den beräknade ökningen av medeltemperaturen i SWECLIMs regionala scenarier. Scenariet som visas är medelresultatet från två regionala simuleringar. Till vänster visas resultat för vintersäsongen, dec-jan-feb (medelvärdet för hela Sverige är 4,7°C), i mitten för sommarsäsongen, juni-juli-aug (2,8°C) och till höger för hela året (3,8°C).	Regionala scenarioberäkningar för medelförändringar av vintertemperatur, sommartemperatur och årsmedeltemperatur.

I bilderna till höger visas de scenarioberäknade temperaturändringarna tillsammans med observerade medelvärden för 1961-90. Scenariet som visas är medelresultatet från två regionala simuleringar. Uppvärmningen i scenariet ökar något både mot norr och mot öst. Vintertid ses ett lokalt maximum kring Östersjön, vilket beror på den lokala effekten av ett minskat istäcke. Det som påverkar gradienten från väst till öst är att Atlanten värms upp långsammare än kontinenten på en stor skala.

3. Hur viktig är en klimatförändring för olika samhällssektorer eller branscher? Är det medelförändringar eller nya extremer som är viktiga? Allmänt kan man konstatera att beroende på klimatkänsligheten hos en aktivitet måste olika parametrar analyseras. Temperaturextremer samt köldmängd spelar roll för vissa branchser. Hur dessa ändras i scenarioberäkningen visas i bilderna till höger. Tmax och Tmin som visas till höger är egentligen medelförändringar i årets maximumtemperatur och i årets minimumtemperatur. Det framgår tydligt att det sistnämnda påverkas betydligt mer än det förstnämnda. Köldmängden i sin tur motsvarar summan av de negativa dygnsmedelvärdenas numeriska värden under året. Scenariet som visas är medelresultatet från två regionala simuleringar.	Beräknade scenarioförändringar i årets högsta och årets lägsta temperatur. Köldmängden i genomsnitt under ett år i dagens förhållanden samt i framtidsscenariet.

4. Ändringar i hydrologin och vattenresurser är centrala frågor för många samhällssektorer. Simulerade resultat för ändringar i nederbörden (P), tillsammans med observerade (inte korrigerade för mätfel) visas i bilden till höger. De beräknade scenarieförändringarna är markanta längs Norges västkust och i norra delarna av Fennoskandia, med relativa ökningar upp till 20-30%. Ändringar under 10%, t ex i Sydsverige, kan däremot knappast skiljas från naturliga variationer. Scenariet som visas är medelresultatet från två regionala simuleringar.	Årsmedelnederbörd från 1961-90 (Observerat,i mm/år), den beräknade scenarieförändringen ( i %) och framtidsscenariet i mm/år.

5. För många tillämpningar är skillnaden mellan nederbörd och avdunstning (P-E) avgörande. Denna visas i bilden till höger, tillsammans med förändringarna i nederbörd (P) och i avdunstning över landområden (E). Såsom nederbörden förändras även avdunstningen men för det mesta mindre och med olika mönster än vad nederbörden upplever. De relativa ändringarna i P-E är kraftigare än ändringarna i enbart nederbörden. Risken för torka ökar i scenariet i sydöstra delen av landet. Scenariet som visas är medelresultatet från två regionala simuleringar. Under olika säsonger är förändringarna ytterligare betonade, t ex ökar vattentillgångarna i norr betydligt mer under hösten än i snitt för helåret. De något minskade vattentillgångarna i söder, som kan avläsas från bilden gällande för hela året, blir mycket mer markant under sommarsäsongen.	De beräknade scenarieförändringarna i årsmedelnederbörd (P), årsavdunstning (E) och i skillnaden mellan P och E.

6. Ändringar i temperaturklimatet och nederbördsklimatet bidrar båda till ändringar i snöklimatet. I bilden till höger visas resultat av snösäsongens varaktighet (antalet månader med snå på marken, i genomsnitt). "Nutid" motsvarar ungefär de observerade förhållandena för 1961-90. Scenariet, som är medelresultatet från två regionala simuleringar, visar 1-2 månader kortare snösäsong. Även om nederbörden ökar i norr minskar även det maximala snödjupet överallt i området p g a temperaturhöjningen vilket förkortar snöntäckets ackumuleringsperiod.	Den årliga snötäckta periodens längd (i antalet månader) i genomsnitt i dagens förhållanden och i framtidsscenariet.

7. Temperaturen påverkar också vegetationsperiodens längd (antalet dygn per år då dygnsmedeltemperaturen varaktigt överskrider +5°C). I bilden till höger visas denna, i antalet månader under ett år. I scenariet förlängs vegetationsperiodens längd med 1-2 månader. Detta påverkar förutsättningarna för skog- och jordbruket och de naturliga ekosystem. Scenariet som visas är medelresultatet från två regionala simuleringar.	Den årliga vegetationsperiodens genomsnittliga lägnd (i antalet månader), i dagens förhållanden och i framtidsscenariet.

8. Den regionala klimatmodellen simulerar ett stort antal olika storheter. Ovan redovisas några av de mest grundläggande. Bland övriga resultat kan nämnas att i scenariet blir vindarna något kraftigare (se bilden till höger där medelresultatet från två regionala simuleringar visas), säsongsmönstret i avrinning i älvarna förändras, isförhållanden på insjöarn och på Österjön mildras kraftigt och att det blir något kraftigare nederbördsextremer. I det fortsatta arbetet skall extremer och osäkerhet i scenarierna vara i fokus.	Beräknade förändringar (i %) av den marknära vinden under vintern, sommaren och över hela året. De största beräknade förändringarna sker vintertid på områden där istäcket på insjöar och till havs minskar.
<<Tillbaka till bildarkivets startsida
Uppdaterad: 2001-05-18