Ny forskning för att minska fosfor till Östersjön

Ett nytt forskningsprojekt kommer att öka kunskapen om hur fosfortillförseln till Östersjön kan minskas.

De svenska kraven skärps för att reducera fosfortillförseln till Östersjön. Men det behövs ökad kunskap för att veta att rätt åtgärder sätts in och att de är kostnadseffektiva. De matematiska beräkningsmodeller som används idag ger osäkra beslutsunderlag för att bedöma varifrån fosforutsläppen kommer och hur de transporteras via vattendragen ut till havet. Ett forskningsprojekt innebär att ge ny kunskap på området. Arbetet inriktas på att utvärdera olika sätt att arbeta och mäta ute i naturen för att se vattnets flödesvägar och fosforns källor inom ett avrinningsområde. Projektet ska också ta fram metodik för att använda informationen för modellberäkningar. Fältarbetet kommer att ske i Hestabäckens avrinningsområde i Östergötland, där potentialen av en kombination av spårämnen och så kallad fingeravtrycksteknik ska undersökas.

Testa spårämnen

- Vi kommer bland annat att testa hur spårämnena bor och koffein, samt den stabila syreisotopen i fosfatjoner, kan användas för att särskilja fosfor från avloppsvatten samt dräneringsrör från t ex jordbruksmark och skog, säger Lotta Andersson, forskare inom hydrologi. Arbetet sker i samverkan med lantbrukare i området. Dialoger med representanter för länsstyrelsen förs kontinuerligt som en del i kunskapsöverföringen från forskarvärlden. Projektet "Kvantifiering av källor och flödesvägar för fosfor och sedimentförluster från avrinningsområden", finansieras av forskningsrådet Formas. SMHI samarbetar med Linköpings universitet, samt universiteten i Tubingen, Tyskland, och Lancaster, Storbritannien.