Varning klass 1, SverigeEn sommarskur kan komma väldigt överraskande och kanske hade man otur att vara just på den platsen, när himlen skvallrar om solsken bara några hundra meter bort.
Många har nog varit med om att väderutsikterna inte alltid lyckats fånga det småskaliga vädret. Men forskningen har kommit långt under senare år med att minska rutorna för prognosberäkningarna till ett mer finmaskigt nät över landet, något som är en viktig pusselbit för att öka precisionen i prognoserna.
Nya matematiska beskrivningar
Just nu tas ett stort kliv för nästa generation tvådygnsprognoser. Att komma under dagens upplösning på fem kilometer, ner till en eller två kilometer, innebär en avgörande skillnad. Här måste prognosmodellerna börja rustas med helt nya matematiska beskrivningar.
- Prognoser för stora områden ger ett slags medelvärde för väderutvecklingen, ju större rutor desto mer generaliseringar. Dessa prognoser kan ändå ha bra träffsäkerhet, men fångar inte alltid ytterligheter, säger Ulf Andrae, forskare SMHI.
- I de nya modellerna med mycket hög upplösning beskriver vi väderparametrarna och hur de samverkar mer detaljerat och mer verklighetstroget än tidigare.
Bättre prognoser för vind och nederbörd
De nya metoderna kommer att innebära bättre förutsägelser för bland annat vind och nederbörd. Nedisning är ett annat exempel, där områden som flyg och vindkraft kan ha stor nytta.
- Samtidigt som vi ger mer detaljinformation ökar också kraven på användaren. Ibland kanske det högupplösta materialet måste jämföras med mer storskaliga prognoser, till exempel för att riktigt kunna bedöma osäkerheten i prognosen.
Arbetet fokuseras under kommande år på ett antal områden där datormodellen bättre ska spegla vädrets förlopp. En viktig motor för småskalig väderutveckling är konvektion, när luften närmast marken värms och stiger uppåt. Särskilt under sommartid kan detta ge upphov till skurar, men även utvecklas till intensiva oväder med stormbyar och skyfall. Ett annat arbete är att förfina molnens egenskaper i modellen, som mängden vattendroppar, ånga, is eller hur regn som faller avdunstar.
Marken påverkar vädret
Av central betydelse är också olika faktorer på marken. Mörka ytor absorberar värme medan ljusa partier reflekterar ut mer värme till atmosfären. Här ska till exempel beräkningsmodellen kunna stödja de förlopp där skog och snötäcke påverkar vädret. Ytterligare utvecklingsområden är beskrivningen av solstrålning och turbulens.
Vid sidan av nya matematiska formuleringar måste också forskarna hitta sätt för att bättre ta tillvara de stora mängderna av observationer, bland annat från satelliter. Slutligen behövs betydligt mer datorkraft jämfört med vad som står till buds idag, för att klara den ökade mängden beräkningar tillräckligt snabbt.
- Prognosutvecklingen är ett mycket långsiktigt arbete där olika delresultat löpande tas i operationell drift. Vi ingår i ett tätt internationellt samarbete mellan flertalet av de europeiska länderna, avslutar Ulf Andrae.
De högupplösta tvådygnprognoserna för Skandinavien beräknas på SMHI. Tiodygnsprognoser, som görs för hela jorden, beräknas vid det gemensamma europeiska vädercentret ECMWF i England.
