Varning klass 3, SverigeArbetet inom den svenska och internationella klimatforskningen har kommit långt. Idag finns säkra resultat som tydligt visar på en uppvärmning.
Men det finns också osäkerheter som beror på att man inte känner till hur stora utsläppen av klimatpåverkande gaser kommer att vara, men också på att klimatet varierar naturligt. Hur olika beräkningsmodeller är uppbyggda ger även det en spridning i resultaten.
Under de gångna åren har ett stort antal klimatberäkningar tagits fram, bland annat med hjälp av detaljerade regionala modeller. Utvärderingar mellan olika modeller visar att resultaten kan variera, till exempel beroende på hur modellerna är formulerade.
Olika modeller jämförs
Inom ramen för det omfattande EU-projektet Ensembles, där SMHI deltagit, har den hittills mest omfattande utvärderingen av regionala klimatmodeller gjorts. Här jämförs resultaten från tiotalet modeller med det observerade klimatet under de senaste decennierna.
Utvärderingen, som görs för flera aspekter av klimatet, leder till att modellerna får en slags viktning för de områden där de presterar bra eller mindre bra.
- Med viktningssystemet får vi bättre grepp på styrkor och svagheter i olika modeller. En modell kan prestera bra för exempelvis nederbörd men sämre när det gäller temperatur, säger klimatforskare Erik Kjellström.
- Viktningen av modeller kan användas av alla som nyttjar modellresultaten och kan ses som ett stöd när det gäller att bedöma vilka resultat som är mer troliga än andra.
Samlat i vetenskaplig tidskrift
En samlad dokumentation kring utvärderingen av modellerna och viktningssystemet finns nu publicerad i den vetenskapliga tidskriften Climate Research.
En sammanfattande artikel beskriver hur viktningen fungerar. Andra artiklar behandlar exempelvis hur data från ensembler av klimatscenarier kan användas för studier om klimatförändringar i framtiden.
