Oceanografisk forskning

Vid SMHIs oceanografiska forskningsgrupp samlas kompetens inom oceanografi, marin biologi, fjärranalys, numerisk modellering och marina fältundersökningar.

De resultat som den oceanografiska forskningen tar fram används i produkter som kommer till nytta inom en rad olika områden. Det kan gälla åtgärder vid bekämpning av oljeutsläpp, information till sjöfarten, underlag för sjöräddningen samt varningar för till exempel höga/låga vattenstånd och algblomningar. Resultaten kan även användas för att planera insatser som behövs för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen och som beslutsstöd för vattenförvaltning. Anpassning till framtida klimat och begränsning av klimateffekter är andra områden där vår forskning kommer till användning.Mer om forskning oceanografi

Hur kommer klimatförändringarna att påverka ekosystemen i de nordiska haven?

SMHI är en av tio partners i NorMER, ett nordiskt Centre of Excellence, som ska samla tvärvetenskaplig forskning i de nordiska länderna. Syftet är att studera ekologiska och ekonomiska konsekvenser av klimatförändringar, med speciellt fokus på nordatlantisk torsk. Programmet löper på fem år med en budget på 65,5 MNOK och länkar samman ett 50-tal forskare och utbildning av 16 doktorander.

The Nordic Centre for Research on Marine Ecosystems and Resources under Climate Change (NorMER)

Havsmiljön i ett framtida klimat

Östersjöns miljöproblem handlar bland annat om syrebrist, övergödning, försurning och klimatförändringar. För att kunna studera hur havsmiljön kan komma att förändras i ett framtida klimat så utvecklar vi beräkningsmodeller som kopplar samman fysikaliska, kemiska och biologiska processer i havet. Resultat från modellberäkningarna kan sedan användas som ett hjälpmedel för beslutsfattare.

Forskning om havsmiljö

Kopplingar mellan havet och klimatet

Havet utgör en viktig del av klimatsystemet på grund av dess förmåga att ta upp, avge och omfördela energin från atmosfären. Mellan havet och atmosfären ligger även i vissa områden havsis som agerar som skyddande barriär. För att bättre kunna förstå hur dessa system fungerar och interagerar använder vi oss av ett beräkningsmodell system där havs-,is- och atmosfärskomponenter kopplas samman.

Havsklimatforskning

Havsprognoser för varningar, iskartläggning och oljeutsläpp

För att kunna gå ut med varningar om till exempel risk för översvämning i kustnära städer eller förutspå var oljan från en oljekatastrof kommer att hamna så behöver man en beräkningsmodell som kan göra en prognos över hur strömmar, temperatur- och isförhållanden kommer att utvecklas de närmaste dagarna. På SMHI utvecklar vi metoder och modeller som ska kunna göra prognoser från 1 upp till 10 dagar för både regionala och lokala havs- och havsis-förhållandena.

Hur gör man havsprognoser?

Processer i havet och havsisen

Behovet att studera enskilda processer i havet i detalj behövs för att öka vår förståelse om dessa processer och sedan sätta den kunskapen i ett större sammanhang. En process kan till exempel vara hur flödet av fosfor mellan sedimentet och vattnet sker, hur färskvatten från älvarna sprider sig i Östersjön eller hur förändringarna av isutbredningen i Arktis påverkar uppvärmningen av havet.

Kunskapen kan sedan överföras till beräkningsmodeller och på så sätt förbättra simuleringar och prognoser.