HIROMB

Användningsområden

HIROMB har använts på SMHI för prognosverksamhet sedan 1995, och har med åren fått allt högre upplösning. HIROMB är en s.k. "nestad" modell, vilket innebär att den kan ha högre upplösning inom ett intressant område. Dessa olika modellgridder är tvåvägskopplade med varandra, vilket innebär att de byter information med varandra längs gränsen.

Idag sträcker sig prognosområdet ut till Engelska kanalen i väster och norra Nordsjön i nordväst, där upplösningen är 12 nautiska mil (22 km). I östra nordsjön går gränsen till nästa modellgrid, som har upplösningen 3 nautiska mil (5.5 km), och längs en longitud nära Skagen går gränsen till den mest högupplösta modellgriden som har upplösningen 1 nautisk mil (1.85 km).

Därtill finns även ett antal mer högupplösta envägskopplade uppsättningar av HIROMB, som får information från HIROMBs grid på 1 nautisk mil, men inte ger information tillbaka. De som levererar prognoser i realtid idag är dels en lokal modell för Brofjorden på den svenska väskusten (körs på test av SMHI), dels en lokal modell för Finska viken samt Rigabukten (körs av Marine Science Institute i Estland).

Inom ett EU-finansierat projekt (DAMOCLES) är HIROMB uppsatt över Arktis med en upplösning på 12 nautiska mil (22 km). Denna modellgrid är tvåvägs kopplad till en motsvarande atmosfärsmodell med samma upplösning. Syftet är för närvarande inte att göra prognoser där, utan att återanalysera tidsperioden 2005-2007 för det Internationella Polaråret (IPY).

Figuren visar vilket område som modellen täcker, i det här fallet för modellområdet med 3 nautiska mils upplösning. Figuren visar också hur många vertikala lager det är i varje punkt (det olika färgerna) vilket ger en bild av var det är djupare (rött) respektive grundare (blått) områden i modellen.

Förstora bild