Havsmiljöforskning – Biogeokemisk modellering

Havet är utsatt för miljöförändringar, såsom övergödning, försurning och syrebrist. Hur havsmiljön kommer att svara på förändringar i tillförseln av näringsämnen och förändringar i framtida klimat är en brådskande och vetenskapligt utmanande uppgift.

Havsmiljögruppen arbetar främst med forskningsproblem som rör mänskliga och naturliga effekter på haven orsakade av klimatförändringar och övergödning. Forskningen syftar även till att bättre förstå de snabba förändringar som leder till syrebrist och algblomningar. Fysikaliska och
biogeokemiska modeller är viktiga verktyg. Data från havsmiljöövervakning, satellitobservationer osv. används som grund för framtagning av modeller.

Gruppen arbetar med att utveckla SMHI:s biogeokemiska modell SCOBI, som är kopplad till de fysikaliska oceanografiska cirkulationsmodellerna RCO (Östersjön) och NEMO-Nordic (Östersjön och Nordsjön). Den ingår även i den svenska kustzonsmodellen. Gruppen deltar även aktivt i att utveckla innovativa mätmetoder, däribland för fytoplankton och havsförsurning. Observationer av hög kvalitet är avgörande för övervakningen av EU:s havsmiljö och ramdirektivet för vatten. Modeller och data används för att studera havsmiljöfrågor i avsikt att tillhandahålla en grund för havsmiljöinsatser.

Framtagningen av modellerna innebär kontinuerlig uppdatering med ny kunskap om relevanta processer. Dessutom tas förbättrade scenarier för antropogen övergödning fram för att minska osäkerheten kring effekterna av framtida klimattrender. För att förstå de klimatrelaterade och mänskliga effekterna på de biogeokemiska processerna och det marina ekosystemet är vår målsättning att beskriva och förstå den historiska utvecklingen av t.ex. syrehalter, näringsämnesdynamik, försurning och algblomningar. Sedimentprocesser, cyanobakteriers livscykel och kustzonens betydelse för näringsämnesdynamiken i Östersjön är några exempel på aktuell forskning, liksom studier av kol- och metandynamik i Arktis och Östersjön.