Hur stora hälsokostnader orsakar Stockholmstrafikens utsläpp?

Trafikens utsläpp av luftföroreningar leder till att människor drabbas av kroniska sjukdomar och för tidig dödlighet, vilket kostar stora belopp för samhället. I en ny studie kartläggs hälso- och kostnadseffekterna av Stockholmstrafikens utsläpp av partiklar och partikelbildande ämnen.

Det är sedan länge välkänt att utsläppen från vägtrafiken har negativ inverkan på människors hälsa. På senare år har forskning visat att den största orsaken till detta är hälsovådliga partiklar som trafiken ger upphov till.

Kunskaper om partiklarnas hälsoeffekter samt hur stor partikelexponering människor utsätts för behövs för att uppskatta kostnaderna som uppstår till följd av sjukdomar och förtidig dödlighet.

I en ny forskningsrapport kartläggs hälso- och kostnadseffekterna av Stockholmstrafikens utsläpp. Resultaten från studien pekar på att vägtrafiken är en dominerande källa till partiklar i luften. De totala hälsokostnaderna till följd av befolkningsexponering av partiklar, orsakade av utsläpp i Storstockholm, är i storleksordningen flera hundra miljoner kronor.

- Utsläppen av partiklar från vägtrafiken i Storstockholm leder till höga hälsokostnader till följd av kroniska sjukdomar och för tidig dödlighet, säger Robert Bergström, luftmiljöforskare vid SMHI.
 
- Störst blir hälsokostnaderna lokalt i Stockholm, men för övriga Europa är de inte heller försumbara då andra luftföroreningar från trafiken kan transporteras långa sträckor och genom kemiska reaktioner omvandlas till partiklar.

Olika samhällssektorers bidrag

Metodiken i studien gick ut på att dela upp utsläppen i olika samhällssektorer (vägtrafik, sjöfart, energianläggningar och småskalig uppvärmning av bostäder). Med hjälp av beräkningsmodeller undersöktes hur befolkningsexponeringen av partikelhalter, för respektive samhällssektor, förhåller sig i Stockholm, övriga Mälardalen samt resterande Europa. Utifrån detta uppskattades sedan hälsoeffekterna av denna exponering tillsammans med de samhällsekonomiska kostnaderna i form förtidig dödlighet.

- Hälsokostnaderna är störst för vägtrafikens partikelutsläpp, därefter utsläpp från småskalig uppvärmning av bostäder, såsom vedeldning. Orsaken är att dessa typer av utsläpp sker nära marken och i människors närområde.

Uppskattade hälsokostnader [miljoner Euro] av Stockholms utsläpp av partiklar.
Område Vägtrafik Småskalig uppvärmning av bostäder Totalt (inklusive sjöfart och energianläggningar)
Stockholm 10.2-23.0 6.4-16.5 20.1-47.9
Mälardalen 0.8-1.4 0.3 4.4
Resterande Europa 10.0-10.4 1.5-1.8 19.6-21.3

SMHIs spridningsmodell MATCH

I studien användes SMHIs spridningsmodell MATCH för att beräkna befolkningsexponering av partikelhalter i Storstockholm, Mälardalen och övriga Europa med avseende på partikelutsläpp i Stockholm. MATCH, som står för Multi-scale Atmospheric Transport and Chemistry model, är en modell som har använts i många luftmiljörelaterade tillämpningar på en rad olika skalor, från beräkningar för enskilda tätorter till beräkningar över hela kontinenter.

Studien är en del i forskningsprojektet TESS (Trafikens emissioner, samhällsekonomisk värdering och samhällsekonomiska åtgärder), vars syfte är att kvantifiera hälsokostnaderna för partiklar orsakade av vägtrafiken i förhållande till bidraget av partiklar från övriga källor. Projektet, som finansierades av emissionsforskningsprogrammet EMFO, är ett samarbete mellan Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), SMHI, Miljöförvaltningen i Stockholms stad (Slb Analys) samt Umeå Universitet.

Hälsoeffekter av olika typer av partiklar

Hälsoeffekterna av partiklar beror på deras egenskaper, som kemisk sammansättning och storlek. Studien delar in partiklarna i tre kategorier; förbränningspartiklar, slitagepartiklar och sekundärt bildade partiklar.

  • Förbränningspartiklar härrör från förbränningsprocesser (till exempel i bilmotorer och vedeldning). Dessa partiklar är oftast små (mindre än 0.1 mikrometer) och kallas ultrafina partiklar. Epidemiologiska hälsostudier har visat att det finnas ett samband mellan dessa partiklar och förtidig dödlighet.
  • Det största bidraget till totala partikelhalter i trafikmiljöer i Sverige är väg-, fordons- och däckslitaget, huvudsakligen till följd av dubbdäcksanvändning. Dessa slitagepartiklar är generellt större (huvudsakligen över 2.5 mikrometer) och kallas grova partiklar. Mycket tyder på att grova partiklar ger upphov till och förvärrar sjukdomar i andningsorganen, men det råder osäkerhet om de även påverkar dödligheten. Mer forskning är därför nödvändig inom området, inte minst eftersom halterna av partiklar i trafikmiljöer i Sverige till övervägande del består av grova partiklar.
  • En tredje typ av partiklar kallas sekundära partiklar, eftersom de bildas i atmosfären genom kemiska reaktioner mellan andra luftföroreningar (exempelvis kväveoxider). Det kan ta relativt lång tid för dessa partiklar att bildas, vilket får till följd att de bildas även långt från utsläppsområdet. Sekundärt bildade partiklar är små (oftast mindre än 2.5 mikrometer).