Exponering, hälsoeffekter och kostnader

Exponering av luftföroreningar leder till negativa effekter för människors hälsa, vilket i sin tur leder till stora kostnader för samhället.

Luftföroreningar är ett problem såväl i Sverige som andra delar av världen. Årligen beräknas, för bara Sverige, flera tusen människor dö i förtid på grund av exponering av luftföroreningar. Detta leder i sin tur till stora kostnader för samhället.

SMHI deltar i flera projekt, tillsammans med andra forskningsinstitut, för att öka kunskaperna om samband mellan utsläpp av luftföroreningar, hälsa och kostnader.

Hälsoeffekter av olika typer av partiklar

Ett av de största problemen vad gäller luftföroreningar i Sverige är höga partikelhalter. Hälsoeffekterna av partiklar beror på deras egenskaper, som kemisk sammansättning och storlek. Generellt kan man dela in partiklar i tre kategorier; förbränningspartiklar, slitagepartiklar och sekundärt bildade partiklar.

  • Förbränningspartiklar härrör från förbränningsprocesser (till exempel i bilmotorer och vedeldning). Dessa partiklar är oftast små (mindre än 0.1 mikrometer) och kallas ultrafina partiklar. Epidemiologiska hälsostudier har visat att det finnas ett samband mellan dessa partiklar och förtidig dödlighet.
  • Det största bidraget till totala partikelhalter i trafikmiljöer i Sverige är väg-, fordons- och däckslitaget, huvudsakligen till följd av dubbdäcksanvändning. Dessa slitagepartiklar är generellt större (huvudsakligen över 2.5 mikrometer) och kallas grova partiklar. Mycket tyder på att grova partiklar ger upphov till och förvärrar sjukdomar i andningsorganen, men det råder osäkerhet om de även påverkar dödligheten. Mer forskning är därför nödvändig inom området, inte minst eftersom halterna av partiklar i trafikmiljöer i Sverige till övervägande del består av grova partiklar.
  • En tredje typ av partiklar kallas sekundära partiklar, eftersom de bildas i atmosfären genom kemiska reaktioner mellan andra luftföroreningar (exempelvis kväveoxider). Det kan ta relativt lång tid för dessa partiklar att bildas, vilket får till följd att de bildas även långt från utsläppsområdet. Sekundärt bildade partiklar är små (oftast mindre än 2.5 mikrometer).

Exempel på uppskattning av hälsokostnader

Nedan följer ett exempel på uppskattade hälsokostnader till följd av befolkningsexponering av partiklar, från forskningsstudien TESS. Beräkningarna har enbart inkluderat Storstockholms utsläpp av partiklar.

Uppskattade hälsokostnader [miljoner Euro] av Stockholms utsläpp av partiklar.
Område Vägtrafik Småskalig uppvärmning av bostäder Totalt (inklusive sjöfart och energianläggningar)
Stockholm 10.2-23.0 6.4-16.5 20.1-47.9
Mälardalen 0.8-1.4 0.3 4.4
Resterande Europa 10.0-10.4 1.5-1.8 19.6-21.3