Analys av klimatdata

Klimatfrågan är mycket komplex och berör både klimatsystemets och samhällets framtida utveckling. Behovet av information om klimatets förändring och dess effekter på olika regioner och sektorer ökar stadigt. För att hantera framtidens klimat behöver vi utveckla metoder för att förfina användningen av informationen från klimatmodeller.

Rossby Centre arbetar både med regional och global modellutveckling och med att ta fram mer detaljerade framtidsscenarier, klimatindex och kvantifiera osäkerheter i klimatscenarierna.

Mer detaljerade framtidsscenarier

Utvecklingen inom regional klimatmodellering har snabbt gått framåt under de senaste åren. En väsentligt utbyggd datorkapacitet ger idag möjlighet till mer detaljerad information i klimatmodellernas framtidsscenarier. Från tidigare beräkningar med 50 kilometers upplösning och kortare perioder är det nu möjligt med 10-25 km upplösning och långa perioder. Och om några år kan en upplösning på 2-3 kilometer bli en realitet. Denna utveckling innebär att mängden utdata från en klimatmodell ökar drastiskt.

Hur gör man klimatdata användbart?

Ett sätt att kommunicera den komplexa frågan om effekter av klimatets framtida utveckling är att använda sig av klimatindex. I dialog med användare inom olika sektorer arbetar Rossby Centre med att ta fram olika index utifrån användarens behov baserade på beräkningar från olika regionala klimatmodeller. Klimatindex formuleras från ett användarperspektiv och kan till exempel beskriva komplexa relationer som innefattar tröskelvärden eller exponeringstid för olika förhållanden.

En viktig aspekt är användarvänligheten och förståelsen för den information användaren får vid handen, det vill säga hur man utvecklar metoder för att på ett bra sätt presenterar klimatdata så att informationen blir användbar.

Osäkerheter

De framtida klimatförändringarna innehåller osäkerheter. Samtidigt utgör de förstås en svårighet för samhället då beslut skall fattas. Ett sätt att studera osäkerheter i dagens klimatmodeller är till exempel att utföra beräkningar utifrån samma utsläppscenario men med flera klimatmodeller, eller med randdata från en och samma global modell men med olika utsläppsscenarier. Spridningen mellan de olika klimatförutsägelserna kan betraktas som ett mått på nuvarande osäkerhet i hur klimatsystemet fungerar och hur det beskrivs i modellerna. Denna "ensemble" av simuleringar används för att bättre kvantifiera osäkerheten i tänkbara framtida klimatförändringar.

Klimatsystemets naturliga variabilitet

Utöver antropogen påverkan på klimatet har klimatsystemet en egen naturlig variabilitet. Dessa naturliga svängningar från år till år, eller från ett årtionde till annat, försvårar analysen av beräknade klimatscenarier. Det gäller speciellt när man studerar förändringarna i klimatet på kortare tidsskalor. År 2100 beräknas klimatförändringarna vara så pass stora att trenden är tydlig även om värdena varierar kraftigt från år till år.

De naturliga skiftningarna i klimatsystemet innebär att när man gör prognoser av framtida klimat på några årtionden framåt spelar det initiala tillståndet i modellberäkningarna större roll än när man studerar klimatförändringar på längre tidsperspektiv, till exempel hundra år. Det innebär i praktiken att naturliga variationer (som med dagens kunskap inte kan förutsägas) på kort sikt både kan motverka eller förstärka den övergripande trenden som orsakas av mänskliga utsläpp av växthusgaser.