WP 4: Ekonomiska konsekvenser

I detta WP analyseras och modelleras ekonomiska konsekvenser av intensiv nederbörd och översvämningar.

Planerade aktiviteter

Det huvudsakliga syftet med WP4 är att utveckla metoder och mått för ekonomisk värdering av skador kopplade till intensiv nederbörd. I dagsläget finns ingen sådan värderingsmetodik för svenska förhållanden, därför kommer utvecklingen av mått och verktyg att vara till nytta för både allmänheten och privata avnämare.

Ett ekonomiskt verktyg för visuell riskbedömning ska tas fram, som kan integreras i kostnads-nytto-analyser och fungera som beslutsstöd på kommunal såväl som på andra nivåer. Det kan potentiellt också användas av t.ex. intressegrupper eller boende för planerings- och beslutsstöd.

Vi avser även att utveckla förenklade skadefunktioner för svenska förhållanden, med fokus på intensiv nederbörd och prognoser. I syfte att identifiera signifikanta faktorer kopplade till skador orsakade av intensiv nederbörd kommer empiriska data över försäkringsskador att analyseras. Lämpliga faktorer att inkludera i skadefunktionerna kommer att avgöras inom projektet i samband med meteorologisk och hydrologisk expertis.

Eftersom skadekostnader är rumsligt beroende är det av intresse att beskriva skador utifrån inte enbart ett ekonomiskt perspektiv utan även i termer av geografisk spridning och fördelning. Målsättningen är att genom GIS-metodik kunna visualisera både den ekonomiska och den geografiska dimensionen.

Utförd forskning och uppnådda resultat

När marken är mättad eller nära stora mängder nederbörd faller i bebyggda områden under en begränsad tidsperiod kan det medföra allvarliga konsekvenser för den enskilde och för samhället i stort.

Cirka 100 000 skadefall till en kostnad av drygt 5 miljarder kronor har uppskattningsvis ersatts av svenska försäkringsbolag på grund av skador på privat egendom orsakad av översvämmade sjöar och vattendrag och till följd av skyfall under åren 1987 till 2011. Denna summa inkluderar endast fall där ersättning har beviljats. Antagligen drabbades fler än vad som framgår av försäkringsstatistiken då skada måste överstiga självrisk innan försäkringstagaren får motta ersättning.

Självrisk uppgår som oftast till 10% av skadebeloppet och som lägst 10 000 kronor vid byggnadsskada. Antal skador som årligen beviljas ersättnings från Svenska försäkringsbolag för översvämningsskador har ökat under de senaste 25 åren.

Flest skador inträffar under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Under 2011 fick uppskattningsvis ca 4000 enskilda husägare och fritidshusägare i Sverige ersättning för skador som inträffade under dessa månader.

I Norrköping, natten mellan 22 och 23 juli 2011 föll upp till 80 mm regn på mindre än 3 timmar. Detta intensiva skyfall orsakade nästan 900 skador på enskild egendom enbart bland länsförsäkringars kunder. Uppskattningsvis kan då 3000 försäkringstagare ha drabbats av skador till följd av ett regn som pågick under mindre än tre timmar.

Målet med den studie som nu pågår (vid Karlstads universitet) är tvådelat; att undersöka (1) varför antal försäkringsfall till följd av regn har ökat i Sverige under senare år samt (2) vilka faktorer som påverkar hur kostsam en skada blir när det uppstår skador på privata småhus (bostäder och fritidshus).

Länsförsäkringar är det försäkringsbolag i Sverige som systematiskt har kategoriserat och sparat data om inträffade översvämningsskador. Deras data i kombination med nederbördsdata från SMHI och utvalda socioekonomiska faktorer ligger till grund för studierna där vi följer två huvudspår:

1.    Klimatrelaterat: ökningen i antalet skador beror på antal regndagar per år, mängd nederbörd eller nederbördsintensiteten.

2.    Ökad sårbarhet i samhället: ökning i antalet skador beror på att vi, i Sverige, har blivit mer välbärgade överlag och därmed äger mer som kan skadas eller att vi bosätter oss i områden som medför en högre risk.

Studien är ett steg i att skapa bättre beslutsunderlag och därigenom förenkla riskhanteringprocesser och beslutsfattande kring förebyggande och skadereducerande åtgärder.