Radar- och satellitinformation viktigt för väderprognoser

Radar- och satellitinformation är oumbärlig för prognosmeteorologer som behöver följa väderutvecklingar. Men fjärranalysen har också en viktigt del till de numeriska vädermodellerna och inom klimatforskning.

Alldeles i början på 1960-talet, närmare bestämt den 1 april, skickades den första vädersatelliten upp från Florida, USA. Den hette TIROS 1 och startade en ny era inom meteorologin genom att nu går det att studera atmosfären över stora områden utifrån rymden.

Sedan dess har tekniken gått framåt och många vädersatelliter från flera olika länder skjutits ut i omloppsbana. Nu känns det som att informationen från vädersatelliter är mer eller mindre självklara inom meteorologins forskning och prognosverksamhet. I dag kan vi följa väderutvecklingar, vulkanutbrott, bränder, mäta vattentemperaturer, beräkna vegetationsindex, statistik över klimatet med mera.

Numeriska vädermodeller

Ett viktigt område för fjärranalysen är att den används som input i numeriska vädermodeller som förbättrats av data från satelliterna. För att superdatorerna ska kunna leverera en väderprognos måste observerade väderparametrar som till exempel temperatur, lufttryck och fuktighet först läsas in i modellen. De numeriska vädermodellerna behöver veta utgångsläget innan beräkningarna sker framåt i tiden.
 
Speciellt stort bidrag till bättre analys av utgångsläget ger satellitdata där det är ont om andra mätinstrument, dvs över hav. Satellitinformationen täcker stora områden geografiskt och upplösningen i tid är bra jämfört med andra instrument.

Prognosmeteorologer

För prognosmeteorologer är satellit- och radardata oumbärlig i operativ tjänst. Speciellt viktig blir satellit och radarinformation på kort tidsskala, dvs några timmar framåt. Meteorologen behöver göra bedömningar över hur olika sorters vädersystem utvecklas. Ett  exempel är kraftiga oväder och hur dessa fortsätter att utvecklas eller avvecklas samt vilka problem dessa kan ställa till med i samhället när regnet öser ner eller hur besvärlig åskan kan bli.

Klimatforskning

Ytterligare ett område där fjärranalysen bidrar är till klimatforskningen. Ökar eller minskar molnighet och nederbörd? Vad får det för konsekvenser? Det är viktiga aspekter som forskare inom fjärranalsyen kan hjälpa politiker och beslutsfattare med.