Europeiskt instrument upp i rymden på amerikansk satellit

Fredagen den 6 februari 2009 skickade NASA ut vädersatelliten NOAA 19 i rymden. Detta skedde från Vanderberg Air Base i Kalifornien med en Delta II-raket. Ombord NOAA 19 finns ett europeiskt instrument, en så kallad MHS – Microwave Humidity Sounder. Från MHSen får vi fuktighetsprofiler av atmosfären men även jordytans temperatur. Resultatet används främst i olika vädermodeller men är också viktig för klimatforskare.

MHSen är ett instrument som mäter mikrovågstrålningen från jordytan och utifrån detta får vi profiler av fuktigheten i atmosfären. Mikrovågstrålningen som strålar ut från jorden blir försvagad av att det finns fuktighet i atmosfären. I sin tur är fuktigheten fördelat på olika sätt som till exempel att det finns olika molnighet och nederbörd. Denna information om hur fuktigheten är fördelad är av vikt för vädermodeller och från MHSen kan vi få en detaljerad bild över hur fuktigheten är fördelad. MHSen kan även ge oss information om jordytans temperatur. MHSen har fem olika kanaler som finns fördelade mellan 89 till 190 GHz. I en skanning tas 90 pixlar och detta tar mindre än 3 sekunder. De fem kanalerna är separerade med vinkel på 1.111 grader och i nadir blir det en cirkel på ca 16 km. En skanning blir ungefär 1920 km lång. MHSen finns även på den europeiska polära vädersatelliten MetOp. NOAA 19, som 2009 är den yngsta vädersatelliten, kallas NOAA N’ fram tills dess den nått sin bana och instrumenten ombord är påslagna och fungerar tillfredställande. NOAA 19 är en polär satellit, dvs den går i en bana runt jorden och passerar polerna med jämna mellanrum. Satelliten far fram på ca 800 km höjd och det tar cirka 100 minuter för en polär satellit att cirkulera ett varv runt jorden.

MHS-instrumentet skannar jordytan
Illustration över skanning från Microwave Humidity Sounder.