Varning klass 1, SverigeNumeriska prognosmodeller utgör grunden för de väderprognoser som presenteras bland annat i radio och TV. Målet med vår forskning och utveckling är att förbättra dessa modeller för att öka kvalitén på prognoserna för olika tidsperioder.
Hur kan prognoserna bli bättre?
Forskningen bedrivs i huvudsak inom två arbetsfält. Dels att förbättra initialtillståndet för modellerna, så kallad dataassimilering, där det gäller att utnyttja såväl modellen som alla tänkbara observationer på ett så bra sätt som möjligt, och dels genom att bättre beskriva de fysikaliska processerna i modellen, parameterisering.
Parameterisering
Dataassimilering
Mer detaljerade prognoser, en utmaning
Väderutvecklingen har börjat beskrivas på en mer detaljerad skala, men mycket arbete återstår. Den fysikaliska beskrivningen blir delvis annorlunda och det krävs också mycket kraftfulla datorer, och en mera effektiv programmering, för att detta ska vara möjligt. Tillämpade metoder utvecklas också för att göra mycket korta prognoser, upp till ca 6 timmar, så kallad Nowcasting. Vi arbetar också med statistisk tolkning av modellresultat.
Mesoskaliga modeller
Statistiska korrektioner av fel i numeriska prognoser
Nowcasting
Varför sannolikhetsprognoser?
Då atmosfären är kaotisk kan man inte se prognosproblemet som till alla delar förutsägbart (deterministiskt). Det finns flera lika troliga väderutvecklingar, varför metoder också utvecklas för att säga något om sannolikheten för olika utfall. Detta görs genom att använda ett flertal, noga utvalda, prognoser, så kallad ensemble-teknik.
Ensembleprognoser
"Sakta men säkert blir väderprognoserna bättre"
Tidningen Naturvetare har träffat några av medarbetarna på enheten Analys och prognos på SMHIs forskningsavdelning. "Väderkorn - Prognoserna blir sakta men säkert bättre" i Naturvetare nr 1 2013 berättar om arbetet på enheten och den forskning som ligger bakom de väderprognosmodeller som utvecklas.
