WMO sammanfattar globala klimatet 2011-2015: ”Hot and wild”

Den varmaste femårsperioden som noterats. Så sammanfattar världsmeteorologiorganisationen WMO åren 2011-2015 i sin rapport om det globala klimatet, och de konstaterar att extremt väder i ökande omfattning kan knytas till den globala uppvärmningen.

De rekordhöga temperaturer som uppmätts följs av stigande havsnivåer och minskningar i Arktis havsisutbredning, glaciärer och snötäcke på norra halvklotet. Alla dessa indikatorer för klimatförändring bekräftar den långsiktigt värmande trenden orsakad av växthusgaser.

WMOs färska rapport ”The Global Climate 2011-2015” undersöker också om den mänskligt påverkade klimatförändringen kan kopplas direkt till enskilda extrema väderhändelser. Mellan 2011 och 2014 har BAMS, amerikanska meteorologiska sällskapets bulletin, publicerat 79 studier. Fler än hälften av dessa fann att mänskligt påverkad klimatförändring bidrog till de undersökta extrema väderhändelserna i fråga. Några studier kom fram till att sannolikheten för extrem hetta ökade tio gånger eller mer.

Global medeltemperatur 2011-2015
2011-2015 var den varmaste femårsperioden som noterats globalt och för alla kontinenter utom Afrika, där det var den näst varmaste perioden. Globalt var havstemperaturen också på en helt ny nivå. Den genomsnittliga temperaturen vid havsytan var högre än snittet i stora delar av världen, även om den var under medel i delar av Södra oceanen och östra Stilla havet. En stark La Niña (2011) och en kraftig El Niño (2015-2016) påverkade temperaturen under enskilda år utan att ändra den underliggande värmande trenden.
Illustration WMO Förstora Bild

Varmaste femårsperioden globalt

– Parisavtalet syftar till att begränsa den globala temperaturökningen till väl under två grader, och strävar efter insatser mot 1,5 grad över förindustriell nivå. Den här rapporten bekräftar att den genomsnittliga temperaturen under 2015 redan nått markeringen för en grad. Vi hade just den varmaste femårsperioden som noterats, med 2015 som det allra varmaste året. Troligtvis kommer det att slås av 2016, säger WMOs generalsekreterare Petteri Taalas.

Varmt även i Sverige

– Även i Sverige är 2011-2015 den varmaste femårsperioden enligt SMHIs mätningar i Sverige som går tillbaka till 1860, drygt 1,5 grad varmare än genomsnittet för jämförelseperioden 1961-1990, säger Erik Kjellström, chef för SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre.

– Under femårsperioden 2011-2015 har värmen generellt varit mest utpräglad över kontinenterna och särskilt över Arktis. Det här är ett mönster som vi känner igen från våra klimatscenarier för framtida uppvärmning och den kraftiga uppvärmningen i Arktis hänger samman med förlust av snö och is vilket i sin tur förstärker uppvärmningen, säger Erik Kjellström.   

Några noteringar från rapporten The Global Climate 2011-2015

Is och snö

Arktis havsis fortsatte att minska. Havsisutbredningen i september var i gnomsnitt 4,70 miljoner km2, 28 procent under genomsnittet för jämförelseperioden 1981-2010. 2012 var havsisutbredningen minst hittills med 3,39 miljoner km2 is. Antarktis havsisutbredning var å andra sidan över medel för jämförelseperioden.

Istäcket på Grönland fortsätter att smälta i högre takt. Bergsglaciärer fortsätter också att minska. Sommarsnötäcket (maj – augusti) på norra halvklotet var under medel under alla fem åren, en fortsättning på en nedåtgående trend.

Havsnivåhöjning

När haven värms upp, tar vattnet mer plats, vilket resulterar i en global och regional havsnivåhöjning. Avsmältning på framför allt Grönland och västra Antarktis landområden bidrar till att havsnivåhöjningen ökar. Sedan 1993 har havsnivån ökat med i genomsnitt 3 mm/år mätt med satellit. Jämförelsevis visade trenden mätt med mareografer 1900-2010 en ökning med 1,7 mm/år.

Extremväder

På många håll runt om i världen har det varit varma säsonger och kraftiga värmeböljor under perioden, som kan kopplas till mänskligt påverkad klimatförändring. T ex i USA 2012, Australien, östra Asien och västra Europa 2013, Australien och Europa 2014, och en kraftig värmebölja i Argentina i december 2013. För nederbörd finns inte samma tydliga koppling till mänskligt påverkad klimatförändring, även om beräkningar visar att det extrema skyfallet i Storbritannien i december 2015 har blivit 40 % troligare att det ska inträffa på grund av klimatförändringen. En studie av torkan 2014 i sydöstra Brasilien visar att liknande regnunderskott hade inträffat vid tre andra tillfällen sedan 1940, men att effekterna denna gång förvärrades av en kraftigt ökad efterfrågan på vatten på grund av befolkningstillväxten. Det finns också extremhändelser, såsom de ovanligt utdragna, intensiva och varma torrsäsongerna i Amasonas i Brasilien under 2014 och 2015, som kan vara möjliga ”tipping points” i klimatsystemet.