Våtmarker - ett vapen mot övergödning?

En studie visar att Sveriges satsning på anlagda våtmarker totalt sett inte minskat utsläppen till havet i någon större omfattning under det senaste decenniet. Men de aktuella rönen bidrar väsentligt till kunskapen om hur våtmarker kan göra bättre nytta i framtiden.

De svenska strategierna formas nu för att minska utsläppen till havet. Stora ansträngningar kommer också att krävas för att nå miljömålen med 30 procents reducering av kväve och motsvarande 20 procent för fosfor.

Vägarna är många, allt från minskade utsläpp från kommunala reningsverk till bättre avgasrening eller ändrade jordbruksmetoder. Att anlägga våtmarker är ett annat alternativ som provats genom åren.

Landskapets njurar

- Våtmarker är relativt billiga. Under de senaste tio åren har enligt uppskattning mer än 1 500 områden anlagts i södra Sverige. Vissa skapas för att öka den biologiska mångfalden, men merparten syftar till att vara "landskapets njurar" där närsalter försvinner, säger Berit Arheimer, forskare inom hydrologi SMHI.

En aktuell studie har tittat närmare på hur effektiva våtmarkerna egentligen har varit för att minska övergödningen. Resultaten visar att de generellt sett inte haft någon stor effekt på kväve- och fosforbelastningen. Beräkningarna pekar på en total minskning med en halv procent, sett över en tioårsperiod.

- Våra beräkningar ger en mycket låg avskiljning i snitt för södra Sverige. En av orsakerna kan vara att många anläggningar inte är optimalt placerade, säger Berit Arheimer.

Läge och skötsel viktigt

Studien ökar väsentligt kunskaperna för att bedöma den renande förmågan, men också för att maximera effekten, t ex när nya våtmarker anläggs. Våtmarkens läge, utformning och skötsel är mycket betydelsefullt, men också faktorer som mängden vatten och den koncentration näringsämnen vattnet har som rinner in i våtmarken.

Analysen pekar på att våtmarkerna får störst effekt i områden med hög belastning, beroende på bl a befolkningstäthet, jord- och markanvändning. De gör också störst nytta på de platser där det inte finns större sjöar och vattendrag längre nerströms.

Våtmarkshydrologer
Nu ökar kunskapen för att göra våtmarker mer effektiva. Fr v hydrologerna Berit Arheimer, Hanna Gustavsson, Jörgen Rosberg och Charlotta Pers.

Stort arbete kartlägga våtmarker

En stor del av arbetet bakom analysen har bland annat varit att kartlägga våtmarkernas placering i avrinningsområdena, våtmarkernas djup och storlek, hastighet på genomströmmande vatten - faktorer som varit ingångsdata till beräkningarna.

- Beräkningarna har stora osäkerheter, men känslighetsanalyser med olika antaganden visar att slutsatserna är riktiga. Men mer forskning behövs på området, bland annat arbetar vi vidare med modellförbättringar. Vi behöver också fler mätserier på in- och utflöden och bättre höjd- och markdatabaser.

Analysen avser våtmarker som är anlagda i södra Sverige under åren 1996-2006. Resultat redovisas både för utsläppseffekter lokalt kring våtmarkerna, men även för utsläpp till havet. Arbetet har bedrivits på SMHI inom ramen för konsortiet SMED, på uppdrag av Naturvårdsverket.