Vårfloden ökar fosforutsläppen visar ny forskning

Utsläppen av fosfor är en viktig pusselbit för att minska övergödningen i sjöar och hav. Forskning visar att fosforhalterna kan öka markant i samband med vårfloden. Nu sätts nya mätningar igång för att förbättra kunskaperna.

De svenska kraven skärps för att reducera fosfortillförseln till Östersjön. Men det behövs ökad kunskap om utsläppskällorna och transportvägarna för att veta att rätt åtgärder sätts in och att de är kostnadseffektiva.

Tidigare beräkningar har visat att drygt 3 500 ton fosfor årligen transporteras ut till Östersjön via svenska vattendrag. Nya studier indikerar att utsläppen sannolikt är större, kanske ytterligare 5-10%, beroende på att vårfloden ger ökningar som man tidigare inte känt till.

Mätningar visar ökade fosforhalter

Sammanställningen av mätningar, som gjorts några år tillbaka vid ett antal flodmynningar i norra Sverige under vårfloden, bekräftar att vissa älvar har kraftigt ökade fosforhalter.

- Trots att det är relativt få vattendrag som visar förhöjda fosforhalter under vårfloden blir effekten betydande eftersom det handlar om stora vattendrag och stora vattenmängder, säger Niclas Hjerdt, hydrolog.

- Intensivmätningarna avslöjar att den största ökningen av fosfor inträffar strax före eller precis under vårflodens maximum. Det gäller framförallt de nedre delarna av oreglerade älvar, säger Johan Strömqvist, forskare inom hydrologi.

Med hjälp av datasimuleringar av snösmältningsförloppet har kunskapen om fosfortransporter ökat. Slutsatserna är särskilt viktiga för att kunna förbättra de aktuella beräkningsmodellerna.

Fosforkarta
Kartorna visar exempel på beräkning av fosforkoncentration i Kalixälven, i samband med förra årets vårflod. Mittenkartan från den 5 maj motsvarar vårflodens maximum.
Förstora Bild

Nya mätningar i Östergötland

Eftersom det ofta är frågan om snabba förlopp i samband med vårfloden måste fler mätprogram igång för att öka kunskapen om utvecklingen i detalj. I vattendrag i Östergötland görs nu täta provtagningar, i vissa fall så ofta som varannan timme.

Med hjälp av SMHIs hydrologiska prognosmodell följer forskarna noggrant 10-dygnsutsikterna för vattenflödena och de kan på så sätt förbereda sig för att göra mätningarna i fält i precis rätt tid. Intensivmätningarna görs bland annat med hjälp av automatisk utrustning.

- Vi kommer förhoppningsvis att få en god bild av förloppet, vi kan se hur mycket fosfor som tillförs vattnet och vid vilken tidpunkt, säger Lotta Andersson, forskare hydrologi.

Se varifrån fosforn kommer

En viktig del i de nya provtagningarna är också att försöka avgöra varifrån fosforn kommer, om det exempelvis är naturliga utsläpp eller om de är orsakade av människan, t ex avlopp och läckage från odlad mark. Vattenprover tas därför från olika ställen och ska ge vid handen om utsläppen härrör från åkrar eller avlopp, om det är från grundvatten eller ytvatten.

- Vi kan få en grundläggande förståelse för de komplicerade förloppen med fosfortransporterna. En annan fördel är att vi kan utveckla bättre mätningsprogram, vi lär oss mäta vid rätt tillfälle.

- Ytterst handlar det också om att förbättra våra beräkningsmodeller som ger underlag för att fatta rätt beslut om utsläppsminskningar, avslutar Lotta Andersson.


Flera forskningsprojekt

Studien ”Förbättrad modellering av fosforhalter i samband med vårflöden och höga flöden” har gjorts av SMHI och SLU, inom ramen för programmet SMED, på uppdrag av Naturvårdsverket. SLU svarade bland annat för mätarbetet.

De aktuella mätningarna av fosfor i Östergötland sker inom ramen för forskningsprojekt finansierade av forskningsstiftelsen Formas och Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF. Det är en del av två forskningsprojekt i samarbete med Linköpings universitet och Länsstyrelsen i Östergötland.