Utveckling av ny metod för vårflodsprognoser

Hur vårfloden kommer att utvecklas är intressant att veta både för vattenkraftsindustrin och för samhällets planering för att möta översvämmade vattendrag. Forskare på SMHI har utvecklat en ny metod för att ta fram prognoser för vårfloden.

Tester i Vindelälven har visat att den nya metoden har möjlighet att ge säkrare prognoser för vårflodens volym än dagens metodik.

– Att förutsäga väder och vattenflöden flera månader framåt är mycket svårt i vår del av världen. Den senaste utvecklingen av meteorologiska långtidsprognoser ger dock förutsättningar också för bättre vårflodsprognoser, säger Jonas Olsson, forskare inom hydrologi på SMHI.

Häftigt vattenflöde under vårflod
Vårflod i Vindelälven. Älven sträcker sig från trakten kring norska gränsen, genom södra Lappland och södra Västerbotten, för att mynna ut i Umeälven strax innan den når havet. Vindelälven är en av Sveriges oreglerade älvar.

Vårflodens tidpunkt och prognosens säkerhet

Där den nya metoden fungerar ger den också bättre uppskattningar av sannolikheten för att volymen kommer att överskrida olika nivåer. Under senare delen av våren kan den också ge en någorlunda tillförlitlig signal om ifall vårfloden börjar tidigare eller senare än normalt.

– I områden med växlande temperaturer runt 0 grader börjar snösmältningen tidigare under säsongen och då är det svårare att förutsäga när vårfloden kommer och hur stor den blir, säger Jonas Olsson.

Säsongsprognos grund för ny metod

Den nya metoden bygger på säsongsprognoser från det europeiska centret för medellånga väderprognoser, ECMWF, och är framtagen i ett forskningsprojekt finansierat av Energiforsk (tidigare Elforsk).

Projektet undersökte möjligheter att göra en vårflodsprognos som är bättre än den klimatbaserade metod som hittills använts. Projektet undersökte förutsättningarna för två svenska älvar, Vindelälven och Ljusnan.

Bäst prognos vid väldefinierad smältperiod

Slutsatsen är att för Vindelälven, som är oreglerad och ligger långt norrut i landet i ett område med förhållandevis mycket snö på vintern och kallt fram till att vårfloden börjar, så är den nya metoden bättre än tidigare metod. Den ger ett lägre systematiskt fel och en säkrare bedömning av sannolikheter för olika vårflodsvolymer. Cirka en månad i förväg finns möjlighet att avgöra ifall vårfloden blir tidig, normal eller sen.

Ljusnan har andra grundförutsättningar. Det är ett reglerat vattenflöde längre söderut i landet, där snösmältningen börjar redan tidigare under säsongen, vilket gör prognosen svårare. För Ljusnan blir den nya prognosen inte tydligt bättre än med dagens metod.

För att överföra resultatet till fler svenska älvar krävs ytterligare forskning.