Utveckling av klimattjänster med användarnytta

SMHI är med i två nya europeiska forskningsprojekt som ska utveckla klimattjänster tillsammans med användare. Det gemensamma arbetet ska göra klimattjänsterna mer användarvänliga och ändamålsenliga, så att de svarar mot de behov som finns i samhället.

När kunskapen om den pågående klimatförändringen ökar och fler aktörer arbetar med att klimatanpassa samhället, så växer efterfrågan på användarvänliga klimattjänster.

I en klimattjänst är klimatrelaterad information bearbetad och presenterad på ett användarvänligt sätt. Klimattjänster underlättar därmed för enskilda personer, organisationer och beslutsfattare att planera och besluta om åtgärder eller anpassning till ett förändrat klimat.

– Klimattjänsterna ökar i betydelse när samhället ska anpassas till ett förändrat klimat. Myndigheter, företag och konsulter behöver lättillgänglig och relevant information, säger Helén Andersson, forskare på SMHI och deltagare i projektet CoClime.

Tät samverkan med användare

I de båda projekten ska forskare arbeta tillsammans med användare, för att kunna utforma tjänsterna så att de svarar mot de behov som användarna har. Forskarna ska också undersöka hur användarna hanterar ny eller ändrad information.

Projektet CoCLIME är inriktat på klimattjänster kring förändringar i havet, till exempel giftiga algblomningar som kan påverka turism, musselodling och annat företagande kopplat till havet och möjligheten att nå miljömål. Projektet koordineras av Marine Institute på Irland. 

Projektinfo smhi.se: CoClime – effekter på marina ekosystem orsakade av klimatförändringar

Projektet AQUACLEW ska förbättra kvaliteten på klimattjänster för sötvatten i Europa med utgångspunkt från redan befintliga klimatportaler (t.ex. Copernicus portal med vattenindikatorer för klimatanpassning). Projektet koordineras av SMHI.

– Vi ska studera hur användarna kan interagera mer direkt med webbportaler och hur osäkerheter kan bedömmas genom hela produktionskedjan för olika dataset. Dessutom ska vi ta fram exempel på hur man kan använda klimatdata för att klimatanpassa olika sektorer, t.ex. jordbruk, naturvård, vattenkraft, turism, städer och kustområden. Detta ska testas i sju europeiska användarfall för att studera hur beslutsprocessen ändras när användarna får tillgång till ny information, berättar Berit Arheimer, koordinator för projektet AQUACLEW och forskare på SMHI.

Europeisk forskning

De båda projekten drivs inom Joint Programme Initiative (JPI), som är en samarbetsform mellan europeiska forskningsråd till vilket hälften av pengarna kommer från EU och hälften nationellt från samverkande länder. Svensk medfinansiering kommer från forskningsrådet FORMAS.

European Research Area for Climate Services (ERA4CS) är ett nytt initiativ inom JPI. De båda projekten blev beviljade medel i första utlysningen inom “Researching and Advancing Climate Service Development by Advanced co-development with users”.