Stockholms luftkvalitet år 2030: Framtida utsläpp viktigare än klimatförändringen

En studie från SMHI visar att nivåerna av luftföroreningar i Stockholm generellt kommer att minska i framtiden. EUs regler om minskade utsläpp över hela Europa är avgörande för utvecklingen, klimatförändringen spelar mindre roll.

Forskare från SMHI har jämfört framtidsscenarier för exponeringsnivåer av luftföroreningar år 2030 i Stockholm, med och utan Förbifart Stockholm. Studien visar att halterna av luftföroreningar blir lägre år 2030 än 2010.

Minskade halter av luftföroreningar

EU-lagstiftning för utsläpp från fordon gör att kvävedioxidhalten från trafik i Stockholm kommer att minska i framtiden. Simuleringar visar att de luftföroreningar som transporteras till Sverige, orsakade av trafik i Europa, också kommer att minska tack vare EU-lagstiftningen.

Ozonhalten i den luft som anländer till Stockholm kommer troligen att gå ner, vilket gör att ozonhalterna i ytterområdena minskar.

– När kväveoxidutsläppen från trafiken minskar i Stockholm centrum kommer minskningen av ozonhalten att motverkas, eftersom kväveoxiden konsumerar ozon då den omformas till kvävedioxid. Det medför att ozonhalterna år 2030 i Stockholms centrala delar kommer att vara ungefär samma som idag, säger Lars Gidhagen, forskare inom luftmiljö på SMHI.

Studien visar att nivåerna av luftföroreningar inte kommer att förändras med Förbifart Stockholm, däremot flyttas de högre nivåerna från centrum till områdena kring förbifarten.

Partikelhalter från dubbdäcksanvändningen

– För Stockholm kommer frågan om dubbdäck eller inte att vara mycket betydelsefull för vilka halter som kommer att registreras år 2030. För de partiklar som bildas i luften har ingen jämförelse mellan 2030 och 2010 kunnat göras, då vi vet för lite om hur utsläppen av de partikelbildande ämnena kommer att utvecklas, säger Lars Gidhagen.

Klimatpåverkan?

Hur påverkar då ett förändrat klimat luftföroreningarna? Studien visar att klimatförändringens betydelse för de föroreningshalter som anländer till Stockholm med luftströmmar är liten. Det finns en svag klimateffekt som ger ökande ozonhalter, men den effekten överskuggas helt av de förväntade utsläppsminskningarna i övriga Europa.

Om studien

SMHI har gjort den jämförande studien av luftföroreningar i Stockholm med ett nytt planeringsverktyg för klimatsäkring av städer, SUDPLAN. I studien har kvävedioxid (NO2) och ozon (O3) jämförts för år 2010 och 2030. För jämförelse med och utan Förbifart Stockholm år 2030 har kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och luftburna partiklar (PM10) studerats.