Stockholms avlopp sårbart för klimatförändringar

Det kan bli problem med avloppen i många städer i framtiden. En forskningsstudie för Stockholm visar att förändrad nederbörd i kombination med befolkningsökning ger risk för störningar redan i mitten av detta sekel.

Klimatförändringar kan göra att avloppssystemen utsätts för mer påfrestningar i framtiden. Klimatscenarier visar på kritiska faktorer som ökade regnmänger och stigande vattennivåer.

- Det finns naturligtvis stora osäkerheter, både kring klimatförändringarna och befolkningsökningen. Men med dagens kunskap kan vi beskriva en utveckling som för Stockholms avloppsnät pekar på problem redan vid mitten av detta sekel, säger Jonas Olsson, forskare hydrologi SMHI.

Risk för mer utsläpp

Stockholms avloppssystem tar hand om och renar det använda avloppsvattnet för över en miljon människor. Här rinner också en stor mängd vatten från regn, snösmältning m.m. Vattnet spolas ut i avloppet och transporteras genom ledningsnätet till reningsverken i Henriksdal och Bromma. Det renade avloppsvattnet följer sedan med de utgående strömmarna i skärgården, ut till Östersjön.

De i framtiden ökande volymerna med vatten ger större risk för att ledningsnätet inte hinner ta emot allt i samband med regn. Orenat vatten släpps då ut – bräddas - till Mälaren och Östersjön.

Resultat från den nya studien pekar på att vatteninflödet till Henriksdals reningsverk kan öka med mellan 15 och 20% fram till nästa sekelskifte. Beräkningarna visar också att volymen orenat vatten som släpps ut kan öka 5-10% inom de närmaste trettio åren och 20-40% mot slutet av seklet. Det skulle innebära problem att klara dagens uppställda mål för utsläppens storlek.

Ändrade nederbördsmönster

Ytterligare en utmaning är att nederbörden sannolikt får annorlunda mönster i framtiden, med mer regn under vinterhalvåret men mindre på somrarna. De ökade flödena under vintertid påverkar bland annat reningsprocesserna till stor del, eftersom kallt vatten är mer komplicerat att rena än varmt.

Högre vattennivåer i Mälaren och Östersjön, samt fler och kraftigare skyfall, ökar också risken för olika typer av översvämningsproblem.

- Regnanalyserna är mycket viktiga. Det är av stor betydelse för avloppssystemen hur nederbörden förändras beroende på intensitet, varaktighet och när under året den kommer, till exempel förändring under sommaren och vintern, säger Bo Westergren från Stockholm Vatten.

Stockholms avlopp
Stockholms avloppssystem behöver rustas för framtida klimatförändringar. De äldsta delarna byggdes för 150 år sedan.
Foto Alf Olsson

Fortsatta åtgärdsprogram

Resultaten från analysen kommer att följas upp av vidare studier. Från Stockholm Vatten blir det aktuellt med fortsatta känslighetsanalyser och utveckling kring bräddningar och översvämningar mot bakgrund av förändrade vattennivåer, som underlag till åtgärdsprogram.

- För att säkra leveranserna till våra kunder även i framtiden måste vi ha en lång planeringshorisont. Vi behöver ta hänsyn till klimatförändringar redan nu, säger Bo Westergren.

På SMHI sker analyser och metodutveckling inom olika forskningsprojekt för att möjliggöra liknande studier i andra städer. Det handlar främst om att utvärdera och förbättra klimatscenarier på lokal skala, samt att göra scenarierna tillgängliga och praktiskt användbara för urbanhydrologiska effektstudier.

Rapporten ”En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem” har genomförts inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Swecia, av SMHI och Stockholm Vatten. Resultaten bygger på omfattande beräkningar med matematiska modeller utifrån klimatscenarier och historiska data för nederbörd, temperatur, avdunstning och vattennivåer i Mälaren.