Satellitdata berättar om Arktis smältande is

I september 2012 registrerades den hittills minsta isutbredningen i Arktis. Med data från satelliter har forskare från SMHI analyserat förändringar i atmosfären, och jämfört förutsättningarna för isavsmältning 2012 med 2007, då isutbredningen hade sitt tidigare minimum.

– Satellitbaserad övervakning av atmosfären kan vara en viktig kunskapskälla för att kunna förutsäga extrema avsmältningar i Arktis, säger Abhay Devasthale, forskare inom atmosfärisk fjärranalys på SMHI.

Meteorologiska förutsättningar

Tre förändringar i de meteorologiska förutsättningarna spelade troligen en viktig roll för den låga isutbredningen:

  • Isen byggdes inte upp lika mycket som vanligt under vintern och den tidiga våren 2012, då is-zonerna i de euroasiatiska och nordatlantiska områdena var varmare än normalt.
  • Cirkulationsmönstren i havet gjorde att mer is än vanligt forslades från Arktis till Atlanten under våren och försommaren 2012.
  • Uppvärmning över den kanadensiska övärlden och sydöstra Beauforthavet norr om Alaska från maj och över sommaren 2012 bidrog troligen också.

– Tillsammans kan dessa faktorer ha lett till att den redan tunna och minskande isen i Arktis passerade sitt tidigare minimum, säger Abhay Devasthale.

Nedåtgående trend

Isen i Arktis blir yngre och yngre, genom att mer is smälter bort under den varma säsongen, och mindre is hinner byggas upp under den kalla årstiden. För perioden 1979-2010 finns en tydligt nedåtgående trend över isutbredning. Men samtidigt som nya lägsta noteringar för isutbredningen registreras, har dessa år hittills följts av år med en återhämtning och istillväxt. Trenden för den totala isvolymen är dock minskande.

Bild på Arktis rekordlåga isutbredning 16 september 2012
Satellitdata avslöjar Arktis rekordlåga isutbredning 16 september 2012 jämfört med isens genomsnittliga minimiutbredning under de senaste 30 åren (gul markering). Källa: NASA/Goddard Scientific Visualization Studio.
Förstora Bild

Studien är finansierad av Rymdstyrelsen och utförd av forskare på SMHI med hjälp av data från Atmospheric Infrared Sounder (AIRS)-instrument ombord på Aqua-satelliten, som har möjlighet att tillgängliggöra fullskalig 3D-information för termodynamik, samt data från ECMWFs (European Centre for Medium Range Forecasting) dataportal för vindar.