Säkrare prognoser för vårflod utvecklas med nya metoder

När kommer vårfloden och hur intensiv blir den? Nu utvecklar forskare nya metoder som kan förbättra vårflodsprognoserna. Det är viktigt underlag för planering och ökad säkerhet inom Sveriges vattenkraftsindustri.

Att beräkna prognoser för vårflod skiljer sig markant från ”vanliga” väderprognoser. Vårfloden är framförallt en följd av hur det har snöat eller regnat under hela vinter- och vårperioden, och hur temperaturen samverkar med snömagasinen.

– Det är komplicerade samband som styr vårfloden och det är mycket svårt att exakt kunna förutsäga den. Man måste följa utvecklingen under lång tid och över stora geografiska områden. Idag har vi ny kunskap för att kunna gå vidare med nya metoder, säger Kean Foster, forskare hydrologi, SMHI.

Prognosförbättringar på runt 10 procent

SMHI har tillsammans med Lunds Tekniska Högskola utvärderat olika lösningar som enligt uppskattning skulle kunna leda till prognosförbättringar på runt 10 procent. Projektet har drivits inom ramen för vattenkraftindustrins gemensamma hydrologiska utvecklingsarbete och ger viktigt underlag för bättre produktionsplanering och reglering av dammar.

Idag görs vårflodsprognoser med hjälp av snödjupsmätningar och hydrologiska beräkningar för snötäckets vatteninnehåll, vilket kombineras med beräkningar för väderutvecklingen. För vårflodsprognoserna som sträcker sig flera månader framåt i tiden kompletteras informationen om aktuell situation med statistik över hur klimatet brukar vara. Vid en normal väderutveckling blir prognosutfallet således bra, men tar vädret en annorlunda vändning, till exempel en temperaturhöjning, blir prognoserna sämre.

Därför har forskarna testat metoder som bland annat innebär att vid varje prognostillfälle välja ut de historiska år som mest kan förväntas likna det aktuella, istället för att använda medelvärden av alla år, för att få bättre vägledning. Dessutom öppnas möjligheterna att i prognosberäkningarna använda information om vädrets så kallade storskaliga cirkulation, till exempel tryckförhållanden i atmosfären över Atlanten, som styr lågtryckstrafiken över Sverige.

– Vissa metoder fungerar bra tidigt på säsongen och andra sent. Vi ser bäst resultat när vi kombinerar de olika lösningarna, säger Jonas Olsson, forskare hydrologi, SMHI.

Regional anpassning

Ett annat sätt att öka kvaliteten i vårflodsprognoserna kan vara att anpassa beräkningarna till förhållandena i landets olika regioner. Ju längre söderut desto mer varierar tidpunkten för vårfloden. Närhet till fjällkedjan och storlek på avrinningsområde har också betydelse.

I takt med att klimatet förändras kan flödesprognoser få ännu större betydelse. Dels förväntas den totala potentialen för vattenkraft att öka, och dels kommer snösmältningen att se annorlunda ut. Det kan bli en lägre vårflod men högre avsmältning under vintern. Därmed behövs bra prognoser under en större del av året.