Radar lär oss mer om hur regnväder ser ut

Hur stort är ett skyfallsliknande regn? Hur fort rör det sig? Hur förändras intensiteten? Detta är frågor forskare nu söker svar på genom att bearbeta radarinformation för att få mer kunskap kring nederbörd. I förlängningen kan detta leda till förbättrad riskbedömning i samband med extrem nederbörd.

I många år har väderradar samlat in information om väderläget i Sverige. Informationen används till de väderprognoser som SMHI utfärdar, men också inom forskning och utveckling. Nu ska forskare utveckla bearbetningen av information från väderradaranläggningarna för att ta fram säkrast möjliga uppskattning av nederbörd.

– Vi ska utveckla de metoder som finns för att till exempel filtrera bort falska signaler, från exempelvis fåglar, insekter och smältande snö i atmosfären, samt att räkna om radarsignalen till nederbördsintensitet, där vi idag har ganska osäkra samband, berättar Jonas Olsson, forskare i hydrologi på SMHI.

Ökad förståelse och bättre underlag

De data som tas fram ska utveckla beskrivningarna av skyfall, eller extrem korttidsnederbörd, vilket är viktigt både för att öka förståelsen av processerna i atmosfären och för att ta fram ett bättre underlag vid dimensionering av hydrologiska system (till exempel dagvattenledningar). Projektet ska också utvärdera hur väl extrem nederbörd simuleras i både prognosmodeller och klimatmodeller, vilket är viktigt för tolkningen av både korttidsprognoser och klimatprojektioner.

Det treåriga projektet är ett samarbete mellan SMHI och SGI (Statens geotekniska institut) och pågår 2016-2018. Forskningen finansieras av Forskningsrådet Formas.