Ny rapport om hälsofarliga partiklar

I många städer är halterna av partiklar i luften för höga, vilket till stor del orsakas av vägtrafiken. Det framkommer i en ny rapport som bekräftar att det finns god kunskap i Sverige om hälsofarliga partiklar. Samtidigt konstateras att det behövs mer forskning på en del områden.

Att exponeras för höga halter av partiklar kan vara skadligt. Sverige har uppställda nationella miljömål för frisk luft, samt miljökvalitetsnormer baserade på EU-direktiv.

I flera fall krävs åtgärder med utsläppsminskningar för att klara normerna och målen, och då behövs kunskap om utsläppskällor och hur partiklarna transporteras i atmosfären. Storleken på partiklarna och dess kemiska sammansättning är också viktiga aspekter.

Det finns många olika källor till partiklar, till exempel vägtrafiken, småskalig vedeldning men också långväga transporterade partiklar från övriga Europa.

I en ny rapport sammanställs dagens kunskap i Sverige när det gäller partiklar och vilken forskning som behöver bedrivas fortsättningsvis.

Vägslitaget stort problem

Vårt klimat i Sverige har stor inverkan på luftkvaliteten. Under vintermånaderna är temperaturen i hela landet ofta under noll grader. Det är vanligt med regn och snö som skapar hala vägar och därmed också behov av åtgärder för att minska halkan, som användning av dubbdäck, sandning och saltning.

Slitagepartiklar från vägbana är några tusendels millimeter stora. Foto: Mats Gustafsson och Göran Blomqvist, VTI.

Alla dessa åtgärder ökar dock vägslitaget och mängden vägdamm som ackumuleras i vägmiljön, och det leder i sin tur till höga partikelhalter.

Trots åtgärder i stadsmiljöer ses ingen direkt minskning av utsläppen av större partiklar, PM10, som det är frågan om här. Sannolikt kommer inte Sverige att klara de uppställda miljömålen inom överskådlig tid.

- Vägslitaget motsvarar 70-90% av problemet med PM10-partiklar. Det behövs kraftiga minskningar av dubbdäcksanvändningen men också andra åtgärder för att uppnå god luftkvalitet i våra städer, säger Gunnar Omstedt, forskare inom luftmiljö.

När det gäller mindre partiklar, PM2.5, är läget däremot bättre för Sveriges del. Dessa partiklar släpps i huvudsak ut via bilavgaser och med nyare bilpark har det också blivit bättre rening. Allt tyder på att Sverige här når sina miljömål.

PM10 Hornsgatan
Stora partiklar, PM10, för Hornsgatan i Stockholm. Diagrammet visar att partikelhalterna är särskilt stora under vårvintern.
Förstora Bild
PM10
Exempel på beräknade extremhalter av större partiklar, PM10, för olika orter och gator. Resultaten visar halter för år 2004 och för år 2020. Röd linje motsvarar de europeiska miljökvalitetsnormerna och grön linje det svenska miljömålet Frisk luft.
Förstora Bild

God kunskap men forskning behövs

- Idag finns det god kunskap om partiklar, tack vare mätningar och modellberäkningar. Våra forskningsresultat idag bekräftar till stor del mycket av tidigare arbete. Men vi har identifierat några viktiga områden där det behövs mer utveckling, säger Stefan Andersson, forskare inom luftmiljö.

Den nya rapporten listar några områden där kunskaperna behöver förbättras. Småskalig biobränsleeldning är ett, eftersom det är osäkert hur stora utsläpp som kommer från exempelvis vedeldning. Mer och längre mätningar är viktigt bland annat för att utvärdera och förbättra beräkningsmodellerna. Det gäller exempelvis mätningar i enskilda bostadsområden och nära stora vägar. Ett annat område som behöver utvecklas är kunskapen om partiklarnas kemiska sammansättning.

Den nya rapporten ”Kartläggning av partiklar i Sverige” har arbetats fram av SMHI i samarbete med Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet, på uppdrag av Naturvårdsverket.

Mer om luftföroreningar i svenska städer finns i tidigare rapport :
"Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige".