Nu kan Sverige bidra med globala klimatberäkningar

Nu kan Sverige för första gången bidra med globala klimatscenarier som ligger till grund för IPCCs omfattande klimatutvärdering. Det blir möjligt med den nya klimatmodellen EC-EARTH som bland andra utvecklas av SMHI.

De första beräkningarna med klimatmodellen EC-EARTH har fallit väl ut och är inledningen till att nya resultat för den globala klimatutvecklingen kommer att växa fram.

Tack vare ett internationellt samarbete kan Sverige nu lämna viktigt underlag till IPCCs nästa klimatutvärdering. Beräkningar med EC-EARTH kommer att vara bidrag till det globala samarbetet CMIP5, som utgör den primära internationella grunden för IPCCs nästa utvärdering AR5.

Den nya klimatmodellen utvecklas i samarbete mellan flera forskargrupper i europeiska länder, och i Sverige driver SMHI arbetet tillsammans med Stockholms och Lunds universitet.

Studera storskaliga klimatprocesser

Klaus Wyser, klimatforskare SMHI.

Med den globala modellen får forskarna också egna verktyg för att studera storskaliga klimatprocesser. Inom kort kommer EC-EARTH att användas som stöd för högupplösta beräkningar över Sverige, vilket resulterar i nya regionala framtidsscenarier vartefter.

- För Sveriges del kan vi ta bättre hänsyn till hur storskaliga klimatfenomen påverkar vårt lokala klimat, till exempel förändringar i Arktis is, säger Klaus Wyser, klimatforskare SMHI.

- Den nya globala modellen gör det också möjligt för oss att ta fram klimatscenarier för andra regioner och med andra förhållanden.

Byggd med olika moduler

EC-EARTH är uppbyggd av olika moduler som hanterar förhållanden i atmosfär respektive hav och kopplingarna däremellan. Fortsatt utveckling innebär bland annat att inkludera vegetation och luftpartiklar, faktorer som har stor betydelse för klimatet.

Detaljeringsgraden i EC-EARTH är ungefär dubbelt så hög jämfört med de globala beräkningar som varit grunden för IPCCs tidigare utvärdering, men fortfarande betydligt grövre än de regionala högupplösta modellerna.

Används för många projekt

Modellen är en betydelsefull förutsättning för många forskningsprojekt. Ett exempel är EU-projektet COMBINE som bland annat syftar till att reducera osäkerheterna för klimatberäkningar 20-30 år framåt i tiden.

Ett par andra projekt är CORDEX vilket handlar om att samordna regionala klimatberäkningar över Afrika och Sydamerika, samt ADSIMNOR med målsättning att få en förbättrad förståelse av klimatförändringar i Arktis och effekterna i norra Sverige.

EC-EARTHsimulering
De första beräkningarna med klimatmodeller görs från år 1850 och framåt i tiden, för att kunna jämföra utfallet med faktiska observationer. Bilden visar avvikelser från det globala medelvärdet för perioden 1961-1990 för ytvattentemperatur i havet, resultat från två simuleringar med EC-EARTH (svart och röd) vilket kan jämföras med observationer och rekonstruktioner (blå).
Förstora Bild