Luftföroreningar påverkar människors hälsa, orsakar skador på växter och bidrar till nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar. På SMHI har forskare under många år arbetat med att öka kunskapen om förekomsten av luftföroreningar och hur de sprids, bland annat inom de nationella forskningsprogram som pågått sedan slutet av 1990-talet.
– Forskningsprogrammen har lett till bättre kunskap om exponering och hur stor påverkan olika källor och föroreningar har. Det har lett till att det numera går att göra bättre bedömningar av hur effektiva olika luftvårdsåtgärder är, säger Camilla Andersson, luftmiljöforskare på SMHI.
Camilla Andersson berättar att SMHI genom åren har utvecklat ett avancerat system där forskarna kan beräkna hur luftföroreningar sprids i atmosfären och kartlägga hur nedfall fördelas över landet. Mycket av det data som de producerar används av till exempel Naturvårdsverket för uppföljning av de svenska miljömålen och i internationella samarbeten. Data används också för att undersöka effekter på ekosystem och hälsa.
– Vi arbetar ofta tillsammans med forskare som undersöker olika typer av effekter av luftföroreningar. De behöver veta hur mycket och var luftföroreningarna finns, och hur de förändrats över tid för att kunna undersöka om vissa sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlproblem, kan kopplas till förekomst av luftföroreningar, säger Camilla Andersson.
Snabba förändringar vid ändrade utsläpp
Luft med mycket föroreningar är både farlig för hälsa, ekosystem och påverkar klimatet. Till de så kallade kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna (SLCF) räknas till exempel partiklar, metan och troposfäriskt ozon.
– En minskning av eller begränsning av utsläpp av de kortlivade luftföroreningarna kan snabbt ge effekt. Inom bara några dagar kan effekterna märkas och det såg vi också när samhällen stängde ner under våren 2020 för att begränsa spridningen av Covid-19, påminner Camilla Andersson om. Den positiva effekten är en förbättrad luftkvalitet i regionen. Påverkan på klimatet är mer komplex eftersom partiklar både kan värma och kyla beroende på kemisk sammansättning. Lägre halter av metan och ozon leder emellertid till minskad uppvärmning.
Framtida förändringar som påverkar luftmiljön
Vad tror då forskarna om luftföroreningar i framtiden? Camilla Andersson berättar om nya metoder där artificiell intelligens och fjärranalys kan vara till hjälp att öka kunskapen. Hon räknar upp flera forskningsfrågor där det behövs mer kunskap i takt med att samhället förändras. Det är dels frågor som följer av att klimatet förändras, såsom ökad risk för skogsbränder som ger mer partiklar och sot i atmosfären, dels frågor som följer av att samhället förändras, såsom elektrifiering av fordon.
– Elbilar släpper inte ut några avgaser vid drift vilket är positivt i sig för hälsan, men det kan potentiellt öka halterna av marknära ozon i städerna, vilket kan ha en negativ effekt för människors hälsa. Dessutom har de ett tungt batteri och tunga fordon sliter mer på våra vägar och river upp slitagepartiklar. Här återstår det forskning för att se vilka effekter det har på vår luftmiljö och hur det påverkar både hälsa och klimat, avslutar Camilla Andersson.