Luftföroreningar i svenska städer måste minska

Flera svenska städer har idag problem med luftföroreningar, trots minskade utsläpp. Ny forskning vid SMHI visar att det även i framtiden kan bli svårt att helt nå målen för frisk luft. Resultaten bekräftar att det framförallt är lokala utsläpp orsakade av vägtrafiken som måste begränsas.

Utsläppen av luftföroreningar från vägtrafiken har minskat både i Sverige och Europa, främst tack vare bättre rening och bränslen. Trots det är halterna av luftföroreningar fortfarande höga i många städer och överskrider uppsatta normer och miljömål.

En ny rapport från SMHI visar vad som krävs för att Sverige ska nå EUs normer och det nationella miljömålet Frisk luft. Beräkningar har gjorts för utsläppstrender de senaste åren och fram till år 2020.

Utsläpp från svenska vägtrafiken

Forskningsresultaten bekräftar att det är utsläpp från den svenska vägtrafiken som har störst betydelse för de föroreningar som orsakar problem i svenska trafikmiljöer. Utsläppen i Europa, som transporteras hit via atmosfären, påverkar inte denna typ av föroreningar i någon högre grad.

- Den svenska trafiken är den dominerande orsaken till dålig luftmiljö i våra städer. Det är därmed lokala åtgärder som blir betydelsefulla för att uppnå god luftkvalitet. Vi kan alltså själva i Sverige förbättra vår luftmiljö, säger Gunnar Omstedt, luftmiljöforskare vid SMHI.

Framtida utveckling för föroreningar

Analysen omfattar beräkningar som visar varifrån utsläppen kommer. Här redovisas också den förväntade framtida utvecklingen för föroreningar som orsakas av vägtrafiken: kvävedioxid, större partiklar - så kallade PM10, och mindre partiklar - PM2.5.

Studierna för kvävedioxid pekar på att utsläppen kommer att minska och förutsättningarna är ganska goda att nå miljökvalitetsnormerna fram till år 2020. Men en risk finns att halterna kommer vara fortsatt höga de närmsta tio åren om andelen dieselfordon fortsätter att öka.

När det gäller större partiklar, PM10, är utsikterna små att nå normerna och miljömålen inom de kommande tio åren. För dessa partiklar är det framförallt vägslitage som orsakar problemen. Här krävs åtgärder som minskade trafikmängder, minskat dubbdäcksanvändande mm.

- Sammantaget ser det bekymmersamt ut att nå upp till målen för större partiklar i Sverige. För kvävedioxid är det också viktigt att följa utvecklingen med hjälp av miljöövervakning i gaturum, säger Stefan Andersson, luftmiljöforskare vid SMHI.

Möjligheterna att klara målen ser däremot ljusare ut för mindre partiklar, PM2.5, som i huvudsak transporteras och bildas i luften under en längre tid. Halterna av små partiklar i Sverige beror till stor del på utsläppsnivåerna i Europa.

Diagram beräkningar PM10
Exempel på beräknade extremhalter av större partiklar, PM10, för olika orter och gator. Resultaten visar halter för år 2004 och för år 2020. Röd linje motsvarar de europeiska miljökvalitetsnormerna och grön linje det svenska miljömålet Frisk luft.
Förstora Bild

Luftberäkningar i elva städer

Luftkvalitetsberäkningarna har utförts för 11 svenska städer, vid gator med luftproblem. Beräkningar är gjorda med SMHIs modeller, MATCH för långdistanstransport och SIMAIR för lokala utsläpp. Framtidsberäkningarna grundas på tidigare framtagna utsläppsscenarier, för Europa och för Sverige, baserade på antaganden om ny teknik med mindre utsläpp.

Forskningsprojektet har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket.