Klimatmodellering uppmärksammas genom årets Nobelpris i fysik

”Det här är ett Nobelpris som är jätteviktigt för den klimatmodellering som vi på SMHI arbetar med och som ligger till grund för samhällets hantering av klimatfrågan”. Så kommenterar Erik Kjellström, SMHIs professor i klimatologi, nyheten om att 2021 års Nobelpris i fysik tilldelats forskning som bidragit till att lägga grunden för kunskapen om jordens klimat och hur det förändras på grund av de mänskliga utsläppen av koldioxid.

Kungliga vetenskapsakademin tillkännagav den 5 oktober 2021 att årets Nobelpris i fysik tilldelas Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann, vilka har lagt grunden till kunskapen om jordens klimat och hur vi människor bidrar till dess förändringar, samt Giorgio Parisi, som belönas för sina banbrytande bidrag till teorin om oordnade och slumpmässiga processer. De två förstnämnda forskarna har gett stort avtryck i den moderna klimatforskningen.

– ­Manabe var en pionjär i att utveckla de fysikaliska klimatmodellerna som beskrev de viktigaste processerna i klimatsystemet som en vidareutveckling av den svenska vetenskapsmannen Svante Arrhenius tidiga arbeten om koldioxidens påverkan på klimatsystemet, säger Erik Kjellström. 

Hasselman visade hur snabba förändringar i väder kan beskrivas som brus i klimatsystemet, vilket gör att de långsiktiga klimatvariationerna kan beskrivas med klimatmodeller trots att det inte går att beskriva vädret vid något speciellt tillfälle mer än, som mest, någon vecka in i framtiden.

– Hasselman är också oceanograf och bidrog med kunskap om havet och kopplingen mellan hav och klimat, samt variabilitet och långa tidsskalor. Kunskapen om havets betydelse för klimatsystemet har vuxit på senare år och därför är det extra roligt att hans arbete uppmärksammas. Båda de här bidragen är naturligtvis jätteviktiga för hela klimatmodelleringen och det vi gör på SMHI inom klimatforskning idag, säger Erik Kjellström.  

Viktigt för att hantera klimatförändring

Klimatmodellering är idag det främsta verktyget som finns för att undersöka framtida klimatförändring. SMHI deltar i flera internationella forskningsprojekt kring beräkningar och scenarier för framtida klimatutveckling och kan även bistå med underlag både i Sverige och internationellt.

– Behovet av denna typ av information är stor i samhället på grund av den pågående och snabba klimatförändringen. Forskningsresultat från klimatmodeller ligger till grund för arbetet med utsläppsbegränsning och klimatanpassning. Det är fortsatt viktigt att vi arbetar med att vidareutveckla klimatmodellerna för att kunna ge samhället bästa möjliga vetenskapliga kunskapsunderlag och därmed förutsättningar att hantera denna mycket viktiga fråga, understryker Erik Kjellström.