Hur säkra är klimatscenarierna?

Hur ser resultaten ut från olika klimatmodeller och hur stora är osäkerheterna i framtidsscenarierna? I en ny SMHI-rapport beskrivs förändringen för temperatur och nederbörd i Sverige.

Det finns många osäkerhetsfaktorer i klimatscenarierna. Dels känner man inte till hur stora utsläppen av växthusgaser kommer att bli i framtiden och dels varierar klimatet naturligt. Beräkningsmodellerna för det framtida klimatet har också osäkerheter och de skiljer sig åt i sina matematiska beskrivningar av land, hav och atmosfär.

Jämför beräkningsmodeller

I en ny SMHI-rapport jämförs resultat från olika beräkningsmodeller för temperatur och nederbörd i Sverige. Totalt har drygt hundratalet scenarieberäkningar med över tjugo globala klimatmodeller analyserats.

Dessutom har ett tiotal mer detaljerade beräkningar med en regional klimatmodell analyserats och jämförts med de globala modellerna. Den regionala klimatmodellen är utvecklad vid SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre.

Sex olika utsläppsscenarier för perioden fram till år 2100 finns med i analysen. Samtliga scenarier har betydligt högre koncentration av växthusgaser i atmosfären jämfört med idag.

Illustrerar spannet av osäkerheter

Analysen kan exempelvis ge vägledning för de som använder scenarier eller för modellutvecklare.

- Tidigare fanns enbart ett fåtal simuleringar att jämföra emellan. De nya ensemblerna har liknande resultat som förut, men visar bättre på spridningen mellan modellerna och illustrerar därmed osäkerhetsspannet, säger Erik Kjellström, klimatforskare.

Tydlig ökning av temperatur

Resultaten visar entydigt på att klimatförändringar gör sig gällande redan i en nära framtid. Redan inom 40 år syns en tydlig ökning i temperatur för hela landet, mest märkbar under vintertid. Även årsnederbörden ökar i hela landet. Mer osäkert är det dock med nederbörd i södra landet under sommartid, då vissa modeller antyder en minskning och andra en ökning.

I slutet av seklet blir effekterna av utsläppen större med ytterligare stigande temperaturer. Genomsnittstemperaturen för Norrland under vintertid kan exempelvis öka med mellan drygt fyra grader och upp till åtta grader, beroende på vilket utsläppsscenario som väljs.

Temperaturökningarna är i alla scenarier störst i norr och under vintertid. Det beror framförallt på att snötäcket minskar, men även på att den storskaliga cirkulationen i atmosfären förväntas förändras, med mer västliga vindar och därmed ett mildare vinterklimat som följd.

Ny rapport publicerad

Rapporten "Temperature and precipitation changes in Sweden, a wide range of model-based projections for the 21st century", är skriven av Petter Lind och Erik Kjellström. Arbetet har bedrivits inom ramen för EU-projektet Ensembles och forskningsprogrammet Mistra-SWECIA.

Nederbördsförändring södra Sverige

Årsnederbörden ökar i hela landet i framtiden. Mer osäkert är det dock med nederbörd i södra landet under sommartid, då vissa modeller antyder en minskning och andra en ökning. Figuren visar den beräknade månadsvisa förändringen i nederbörd i Sverige söder om Dalälven för perioden 2071-2100 jämfört med perioden 1961-1990, under ett medelhögt utsläppsscenarie. Den röda linjen är ett medelvärde baserat på drygt 20 globala klimatmodeller. Det grå området täcker in maximal och minimal förändring i varje enskild global modell.