Framtida luftföroreningar har beräknats för 40 städer

Luftföroreningar är ett problem i flera svenska tätorter. En ny studie visar att trots minskade utsläpp till år 2020 kommer föroreningsnivåerna i trafikmiljöer att vara fortsatt höga. Beräkningar visar att kraftfulla åtgärder krävs för att klara regeringens miljökvalitetsmål Frisk luft.

Även om luftkvaliteten överlag är god i Sverige, så är föroreningsnivåerna höga i flera städer. Regeringen har satt upp ett miljökvalitetsmål, Frisk luft, som bland annat anger att luften ska vara så ren att människors hälsa inte skadas.

I en ny rapport från SMHI undersöks utsikterna att klara miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmålet Frisk luft till år 2020.

Svårt klara målet för frisk luft

Analysen omfattar den framtida utvecklingen av halter av partiklar, kvävedioxid och bensen. Hälsoförluster och miljöeffekter till följd av luftföroreningar orsakar, förutom skador på enskilda individer, också stora kostnader för samhället.

– Svårast är det att klara miljökvalitetsmålet för grova partiklar, PM10. I nästan samtliga av de undersökta gatorna överskrids målet för Frisk luft år 2020 om inga lokala åtgärder vidtas, säger .

Läget är bättre för fina partiklar (PM2,5) som huvudsakligen härrör från långdistanstransport från övriga Europa. Miljökvalitetsmålet uppskattas i framtiden klaras för 80 % av de analyserade trafikmiljöerna.

Halterna för bensen har de senaste 20 åren minskat betydligt, bland annat till följd av renare bränslen. Miljökvalitetsmålet Frisk luft beräknas dock fortfarande överskridas i ungefär hälften av gatorna år 2020.

– Kvävedioxid är en annan luftförorening som är problematisk i tätortsluften i Sverige. Halterna förväntas minska till år 2020, men inte tillräckligt mycket för att klara normer och mål för samtliga gator, säger Stefan Andersson, luftmiljöforskare vid SMHI.

Dieseldrivna fordon dominerar utsläppen av kväveoxider och beräknas göra det i allt större utsträckning till år 2020.

luftkvalitet_figur 1
Extremhalter (90-percentils dygnsmedelvärde) av grova partiklar (PM10) för gator i olika tätorter i Sverige. Vänster stapel representerar år 2008 och höger år 2020. Röd linje anger miljökvalitetsnormen och grön linje miljökvalitetsmålet Frisk luft.
Förstora Bild

Kraftfulla åtgärder krävs

För att klara miljökvalitetsnormer och mål i framtiden krävs kraftfulla och kombinerade lokala åtgärder. Några åtgärder som har utvärderats i studien är trafikminskningar, dubbdäcksminskningar och minskning/förbud av tung trafik.

För de grova partiklarna visar sig vägslitaget utgöra det största problemet. Höga halter uppstår främst under senvinter och tidig vår när vägbanorna torkar upp och vägdamm virvlar upp i luften. Dessa partiklar orsakas främst av vägslitage från däck, vintersandning och saltning. Dubbdäcken står för en dominerande del av bidraget.

– Beräkning visar att en minsking av antalet dubbdäck är en effektiv åtgärd för att uppnå en bättre luftkvalitet. Det krävs dock kraftfulla minskningar, enbart denna åtgärd räcker inte till på extra utsatta gator, säger .

luftkvalitet_figur 2
Halterna av grova partiklar (PM10) kan minskas genom minskning av antalet dubbdäck. Figuren visar hur extremhalterna (90-percentils dygnsmedelvärde) förändras med olika dubbdäcksminskningar för gator i Malmö, Norrköping, Göteborg, Karlstad, Stockholm, Sundsvall och Umeå.
Förstora Bild

Luftkvalitetsberäkningar i 40 tätorter

Beräkningar av luftkvalitet har utförts i 40 tätorter i Sverige, för såväl stora, medelstora och små kommuner. Inriktningen har främst varit hårt trafikerade gator med luftkvalitetsproblem.

I beräkningarna har SMHIs luftkvalitetsmodell SIMAIR använts för de lokala bidragen, medan MATCH har använts för att beräkna långdistanstransporten av luftföroreningar. Beräkningarna har även kalibrerats mot tillgängliga mätdata. Framtidsscenariot till år 2020 baseras på utsläppsförändringar i Europa respektive Sverige, med antagenden om ny teknik och ändrade trafikmängder. Ett omfattande arbete har gjorts för att samla in trafikdata från samtliga kommuner som ingår i studien.

Projektet har utförts på uppdrag av Trafikverket. Resultaten från studien utgör bland annat underlag till Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2012.