Forskningsprojekt utreder hälsoeffekter av vedeldningsrök

Ett nytt forskningsprojekt ska öka kunskaperna om luftkvalitet och hälsoeffekter av vedeldningsrök. Projektet ska mäta partiklar, sot och polyaromatiska kolväten i luften och undersöka vedeldningsvanor, för att kunna beräkna vilka hälsokonsekvenser vedeldningen ger.

Idag är hälsoeffekterna av fordonsavgaser och att bo nära trafikerade vägar väl dokumenterade, men kunskapen om hälsoeffekter av vedeldningsrök i luften är begränsade i västvärlden. Studier som har genomförts berör oftare akuta effekter på till exempel personer med astma, men långtidseffekterna är inte studerade i Europa.

– Halterna i vedeldningsområden och nära trafikerade vägar varierar ofta stort. Det är vanligt att halterna kan variera inom några tiotals meter, säger Gunnar Omstedt, forskare inom luftmiljö på SMHI.

För att kunna göra en hälsokonsekvensbeskrivning behövs data där exponering av vedeldningsrök kan separeras från andra luftföroreningar.

Mätningar har inletts

Under oktober/november inleddes mätningar av partiklar, sot och polyaromatiska kolväten (inklusive bens(a)pyren) i Umeå och Vännäs i Västerbotten. Områdena är utvalda utifrån uppvärmningssätt för fastigheterna. En eldvaneundersökning kommer också att genomföras, för att få information om när och hur man eldar i pannor och kaminer av olika typ.

– Uppvärmningssätten i de utvalda områdena varierar. Både nyare områden med fjärrvärme och äldre områden med direktel eller vedpannor som huvudsaklig uppvärmningskälla finns med. Meteorologin påverkar uppvärmningsbehovet och därmed utsläppens storlek i de olika områdena, säger Gunnar Omstedt.

Beräkna exponering och hälsokonsekvenser

Med mätdata från de geografiska områdena kan forskare sedan göra detaljerade luftkvalitetsberäkningar med SMHI:s modelleringsverktyg SIMAIR och göra exponerings- och hälsoriskberäkningar.

Forskningsprojektet utförs på uppdrag av Naturvårdsverket av SMHI i samarbete med Umeå universitet och Svenska Miljöinstitutet/IVL. Slutrapport kommer 2014.

Om polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är ett samlingsnamn för ett stort antal polycykliska aromatiska kolväten som bildas vid förbränning av organiskt material inklusive ved, dieselbränsle och bensin. Många enskilda PAH är dokumenterat cancerframkallande, t.ex. bens(a)pyren. På grund av det stora antalet PAHer används ofta vissa indikatorföreningar för att påvisa förekomsten, en vanligt förekommande indikator är bens(a)pyren. För bens(a)pyren finns också en miljökvalitetsnorm enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477).