Forskning ska ge bättre beredskap för lokala översvämningar

Intensiv nederbörd kan orsaka lokala översvämningar. Nu ska ett nytt forskningsprojekt se över möjligheten att skapa flödesprognoser som är bättre på att fånga upp plötsliga skyfall. Det ska i sin tur ge bättre beredskap vid lokala extrema vattenflöden.

Intensiv nederbörd, i form av exempelvis häftiga skyfall, kan orsaka lokalt mycket höga vattenflöden och översvämningar, speciellt i städer och i kala och branta områden.

Idag finns inget system som varnar för översvämningar orsakade av extrem nederbörd. Nu har ett nytt forskningsprojekt startats för att det på sikt ska utvecklas ett nationellt sådant varningssystem.

– Nu samlar vi in och analyserar nederbördsdata från olika källor, för att i nästa skede kombinera dessa till nederbördsinformation som är mer högupplöst i både tid och rum än dagens prognossystem, förklarar Jonas Olsson som forskar inom hydrologi på SMHI, och fortsätter:

– På så vis hoppas vi kunna göra bättre prognoser för häftiga skyfall som i sin tur ska ligga till grund för att bedöma risken för extrema vattenflöden.

Förbättringar i både tid och rum

Idag levereras flödesprognoser en gång per dygn. I framtiden är målet att dessa istället ska utfärdas fyra eller sex gånger per dygn. Detta ska bli möjligt genom att kombinera bästa tillgängliga nederbördsobservationer och –prognoser.

Dessa högupplösta nederbördsdata är sedan tänkta att driva SMHIs hydrologiska modell S-HYPE, som redan idag används i samtliga Sveriges ca 40 000 vattenförekomster. S-HYPE beräknar effekterna av intensiteten på vattenflöden med en hög detaljeringsgrad i både tid och rum.

Projektet finansieras av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och pågår till 2016. Förutom SMHI ingår Statens Geotekniska Institut (SGI) och Karlstad Universitet i projektorganisationen.