Förnybar energi gynnas av ändrat klimat

Ett varmare och blötare klimat kan gynna framtidens förnybara energikällor. Det är framförallt vattenkraft och biomassa som får bättre förutsättningar. Detta visar en ny analys som genomförts i samarbete mellan de nordiska och de baltiska länderna.

I Sverige svarar vattenkraften för ungefär hälften av elförsörjningen. Men klimatberäkningar tyder på att den framtida vattenkraftproduktionen kan komma att öka. En ny forskningsstudie för Norden och de baltiska länderna pekar på att klimatförändringen kommer att påverka vattenkraftsproduktionen avsevärt.

Klimatberäkningarna pekar på en generell ökning av nederbörd i framtiden, vilket ger möjligheter till utökad vattenkraft i hela regionen. Ett varmare klimat medför också minskade snömagasin och tidigare snösmältning. Istället för en kraftig vårflod kan förhållandena därmed bli mer jämna under året.

Ökad vattenkraft och skogstillväxt

- Klimatförändringen kan på lång sikt ge ökade möjligheter till vattenkraftsproduktion. Men produktionen kan också komma att gynnas av att vattenflödena fördelas jämnare över året, säger Sten Bergström, klimatexpert SMHI.

Förutsättningarna för en ökad skogstillväxt och produktion av biomassa förväntas också förbättras i ett varmare klimat. Studien visar på särskilt goda förhållanden i Finland och de baltiska länderna. Men samtidigt kan angrepp av skadeinsekter och mer stormfälld skog innebära framtida risker.

Forskningsprojektet Climate and Energy Systems har bedrivits av hundratalet forskare från 33 institutioner i Norden och de baltiska länderna, på uppdrag av Nordiska Ministerrådet. Främsta syftet med analysen, som arbetats fram under flera år, var att få fram förnyat underlag för bedömning av hur klimatförändringen kan komma att påverka den framtida utvecklingen för förnybara energikällor.

Bygger på stort faktaunderlag

- Studien bygger på en mängd nationella forskningsprojekt. De resultat som nu presenteras kan sägas bekräfta tidigare slutsatser, men bygger också på ett betydligt större faktaunderlag, säger Erik Kjellström, klimatforskare SMHI.

SMHI har bland annat bidragit med nya klimatberäkningar, till exempel hur temperatur och nederbörd förändras fram till nästa sekelskifte, samt samordnat metodutvecklingen för beräkningar av framtida tillrinningar till vattenkraftsystemen.

Ökat nederbörd
Exempel på klimatberäkningar för nederbörd, procentuell förändring från 1961-1990 till 2021-2050 som ett medelvärde över 15 olika regionala klimatmodellscenarier. Vänstra bilden visar vintersäsong och högra sommarsäsong.
Förstora Bild