Får vi ännu en kall vinter?

Att vi har haft två kalla vintrar i rad, betyder det att också kommande vinter blir det? Enligt SMHIs forskare går det inte att göra tillförlitliga prognoser för så långt fram i tiden, även om det finns vissa svaga statistiska samband mellan tidigare vintrar.

Med två stränga vintrar i färskt minne är frågorna många – kommer mönstret att upprepa sig? SMHI-forskare är alla eniga, det går inte att göra några säkra prognoser för den stundande vintern.
 
- För Sveriges del finns ingen tillförlitlighet i så långa prognoser. Vädret är naturligt omväxlande och det finns ytterst få faktorer som kan hjälpa oss att se flera månader framåt, säger Åke Johansson, forskare meteorologi.

- Det mest tillförlitliga för vår del är att vi vet att jordens globala medeltemperatur ökar. Men det hindrar inte att det regionalt då och då kan bli kalla och snörika vintrar. Förra vintern var till exempel en av de varmaste som uppmätts globalt sett samtidigt som det var mycket kallt över Sverige.

Något säkert prognosunderlag för kommande säsong finns alltså inte för vår del i Sverige. Historiska data visar dock ett visst, om än svagt, samband mellan två på varandra följande vintrar. Man skulle kunna säga att det finns en något ökad sannolikhet att kommande vinter blir kall, rent statistiskt, eftersom förra vintern var kall. Det handlar alltså om en mycket liten höjning av sannolikheten mot kallt relativt varmt.

Hur långt fram är en prognos säker?

För Sveriges del brukar en väderprognos betraktas som användbar en till två veckor fram i tiden, beroende på årstid och väderläge. Ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig, desto större blir osäkerheten.

Denna osäkerhet uppträder först på de allra minsta geografiska detaljnivåerna i prognoserna och utbreder sig med tiden mot allt större skalor. Detta förhållande innebär att prognoserna blir allt mindre detaljerade ju längre fram i tiden man tittar och avser därmed successivt allt längre medelförhållanden, både geografiskt och i tiden.

När man tittar så långt fram i tiden som till nästa vinter omfattar medelvärdesbildningen tre månader, det vill säga hela vintersäsongen. Därmed ges ingen information om de individuella månaderna, utan bara om ett medelvärde för hela säsongen. Den geografiska detaljrikedomen blir också avsevärt mycket grövre än vad man är van med från vanliga dagliga väderprognoser.

Längre prognoser möjliga

I andra delar av världen finns däremot faktorer som gör det möjligt att se något längre framåt. Den amerikanska vädertjänsten NOAA utfärdar till exempel prognoser för USA, för tremånadersperioder som sträcker sig ända upp till ett år framåt i tiden.

Men beskrivningarna är mycket grova, som att temperaturen kommer att vara i en av tre kategorier: under normal, normal eller över normal. Dessa långa prognoser baserar sig i princip på tre olika faktorer, El Niño-Southern Oscillation, eller ENSO, och den långsamma trenden på grund av den globala uppvärmningen, samt avvikelser i markfuktigheten som till exempel torka eller översvämningar.

Nordatlantiska oscillationen NAO

För Europas del har ENSO ingen märkbar effekt. Här är det i stället väder- och klimatfenomenet den Nord-Atlantiska Oscillationen, NAO, som ofta bestämmer hur vintervädret är.

- NAO är en naturlig svängning i atmosfären över nordatlanten. För att kvantifiera NAO används vanligtvis någon form av NAO-index som ofta baserar sig på tryckskillnaderna mellan Island och Azorerna. Om tryckskillnaden mellan dessa områden är liten resulterar det i ett negativt NAO-värde, vilket sammanfaller med kalla vinterperioder över Sverige, säger Åke Johansson.

Under den kalla vintern 2009-2010, noterades ett extremt lågt värde för NAO-indexet, det lägsta värdet sedan 1950-talet. Vintern 2010-2011 var det på en del platser i Sverige ännu kallare än föregående vinter, men däremot var det sammanlagda NAO-värdet inte lika lågt.

Kalla vinterperioder kan alltså kopplas till ett negativt NAO-index, men vinterkylan bestäms inte enbart av NAO. Andra faktorer, såsom stora blockerande högtryck som parkerar sig över östra Nordatlanten eller Skandinavien kan också ha stor betydelse.

Till skillnad från ENSO går det inte att göra några längre prognoser för NAO med motsvarande kvalitet. Idag utfärdas NAO-prognoser för upp till några veckor. Även om det varit en period med negativa värden, kan NAO ändra sig snabbt. Med andra ord går det inte att säga något om hur resten av en vinter ska bli utifrån ett aktuellt läge.

Nao2011
Tidsserie av ett index för den storskaliga vädersvängningen North Atlantic Oscillation sedan år 1951. Staplarna visar ett NAO–index som är baserat på medeltryckskillnaden mellan Island och Azorerna under december, januari och februari. Uppåtgående staplar visar positivt NAO-index, som generellt ger milda vintrar, och nedåtgående negativt NAO-index som överlag gör att vi har kallare väder i Skandinavien. Den sista stapeln motsvarar den senaste vintern 2010-2011.
Förstora Bild

Teorier om sambanden

Men tillbaka till statistiken, varför hittar man då samband mellan två på varandra följande vintrar?

- Det finns teorier om varför mönstren ibland upprepar sig. Bland annat experiment som pekar på att ovanliga förhållanden i ytvattentemperaturer i Nordatlanten kan ha en viss påverkan på NAO.

- En sådan avvikelse från det normala i havet kan under vissa omständigheter överleva från en vinter till en annan. Havets tröghet tillhandahåller därför ett ”minne” som kan fortplanta sig upp i atmosfären och därmed påverka intilliggande landområden som Sverige.

En annan möjlighet är att de funna statistiska sambanden hänger samman med att det finns långperiodiska svängningar i atmosfären. Dessa svängningar är troligtvis till stor del inte möjliga att förutsäga. Det finns dock en förhoppning, att en viss mindre del av dessa svängningar är åtminstone potentiellt förutsägbara.

- Men dagens kunskapsnivå är alltför osäker för att man skall kunna dra några säkra slutsatser om den kommande vintern, avslutar Åke Johansson.

Vidarelänkar

Långa prognoser, NOAA

Säsongsprognoser USA

Andra typer av långa prognoser, till exempel ENSO

Säsongsprognoser för tropikerna, ECMWF

Säsongsprognoser för tropikerna, EUROSIP

Prognoser för NAO: observed and GFS forecasts, NOAA

Prognoser för NAO: observed and ENSM forecasts, NOAA