”Ett decennium med extrema klimathändelser”

Så sammanfattar världsmeteorologiorganisationen WMO århundradets första decennium i rapporten om det globala klimatet 2001-2010. ”Den övergripande utvecklingen har varit i linje med klimatscenarierna”, säger Lars Bärring, forskare på SMHI.

Rapporten från WMO sammanställer temperatur och nederbörd i världen och regionalt, samt extrema väderhändelser. Den tar upp värmeböljor i Europa och Ryssland, orkanen Katrina i USA, tropiska cyklonen Nargis i Burma, torka i Amazonas, Australien och östra Afrika och översvämningar i Pakistan.

Rapporten från WMO sammanställer temperatur och nederbörd i världen och regionalt, samt extrema händelser såsom värmeböljor, orkaner, tropiska cykloner, torka och översvämningar.

De konstaterar att tioårsperioden var den varmaste på båda halvkloten, över både land och hav. Samtidigt minskade isen i Arktis snabbt och isvolymen minskade på Grönland, Antarktis och världens glaciärer.

Medelhavsnivån globalt steg med 3 mm per år, till följd av isavsmältning och att vattnet utvidgar sig vid högre temperatur. Det är nära en fördubbling av 1900-talets genomsnittliga ökning med 1,6 mm per år.

Rapporten visar också på ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären.

– Vi kan konstatera att den övergripande utvecklingen har varit i linje med klimatscenarierna, säger Lars Bärring, forskare vid Rossby Centre, SMHIs enhet för klimatforskning.

Naturlig variation i klimatutvecklingen

I likhet med det WMOs generalsekreterare Michel Jarraud säger i ett pressmeddelande, understryker Lars Bärring att ett decennium är den minsta möjliga tidsramen för en meningsfull bedömning av klimatförändringarna.

– Det är hela tiden en naturlig variabilitet i klimatutvecklingen, och den finns med i scenarierna. Klimatet måste ses i ett längre perspektiv, där ett decennium är ett absolut minimum.

För klimatförändringen är den långsiktiga trenden stigande, även om det finns perioder där utvecklingen är långsammare, avstannande eller nedåtgående. Det syns både i historiska data och i klimatscenarierna.

– När vi pratar om klimatscenarierna är ofta det långa perspektivet i fokus, men den naturliga variabiliteten finns hela tiden med i scenarierna från klimatmodellerna. Hade scenarierna inte uppvisat denna variabilitet över kortare perioder, då hade det varit mer anmärkningsvärt, säger Lars Bärring.

Global temperatur enligt WMO
Global temperatur över land och hav (°C) per decennium beräknat som medelvärdet av tre oberoende datamängder från HadCRU, NOAA-NCDC och NASA-GISS. Den horisontella grå linjen indikerar det långsiktiga medelvärdet (14°C) för perioden 1961-1990.
Förstora Bild

Den senaste tidens debatt om att temperaturstegringen skulle ha upphört återspeglas inte i WMOs sammanställning över global medeltemperatur per decennium.

– Tittar man på utvecklingen år för år har temperaturstegringen planat ut sett från en period med start det relativt sett mycket varma året 1998, och avstannat på en mycket hög nivå. Detta beror främst på att 1998 var ett extremt El Niño-år som bidrog till den höga globala medeltemperaturen just det året. Sedan dessa har det varit flera La Niña-år som relativt sett är kalla. Detta är ett bra exempel på klimatets naturliga variabilitet. Därför är det viktigt att man sätter värden för kortare perioder, som enstaka år eller decennier, i ett längre perspektiv, säger Lars Bärring.

Några minnesvärda väderhändelser i Sverige 2001-2010

För Sverige som helhet är decenniet 2001-2010 det hittills varmaste som noterats under de cirka 150 år som vi har med riksomfattande temperaturmätningar. Sverige är i gott sällskap. Enligt WMO så har perioden varit det hittills varmaste i hela 94 % av alla rapporterande medlemsländer.

Temperatur

Sommaren 2002 blev den hittills varmaste i östra Svealand och södra och mellersta Norrland. Hösten 2006 blev en av de allra varmaste hittills i Sverige och den följdes av en rekordmild december. Vintern 2007/2008 var den hittills varmaste eller näst varmaste i östra Sverige.

– Under dekadens sista år blev vi överraskade av några vintrar som var påtagligt snörikare och kallare än vad vi börjat vänja oss vid, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.

Några svenska rekord för absolut högsta temperatur för en kalendermånad bjöd inte perioden på (för den delen inte heller några rekord för absolut lägsta temperatur).

Däremot blev det nya eller tangerade svenska rekord för högsta månadsmedeltemperatur i april, september, oktober, november och december.

Sveriges årsmedeltemperatur sedan 1860 visar ett resultat i linje med en ökad växthuseffekt.
Årsmedeltemperatur i Sverige 1860-2012. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tioåriga medelvärden.
Förstora Bild

Nederbörd

Globalt så var perioden 2001-2010 den näst nederbördsrikaste och i Sverige till och med den allra nederbördsrikaste hittills.

En del svenska nederbördsrekord sattes. Det blev nya rekord för högsta dygnsnederbörd i januari och augusti, nytt rekord för största månadsnederbörd i juli och nytt rekord för största årsnederbörd.

Medelårsnederbörd för Sverige för 87 stationer från år 1860. En viss ökning kan skönjas.
Årsmedelnederbörd i Sverige 1860-2012. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tioåriga medelvärden.
Förstora Bild

Väderdramatik

Den enskilt mest dramatiska väderhändelsen är tveklöst stormen Gudrun, som drog fram över södra Sverige den 8-9 januari 2005 och orsakade en enorm trädfällning som under många år påverkade samhället.