Högupplösta klimatmodeller och samverkande/samtidiga extremer

För vilka klimatanpassningsfrågor behovs högre upplösning samt information om samverkande/samtidiga extremer? Vilka hinder finns idag och vilka möjligheter skulle bättre data ge?
Sammanfattning diskussion 5.3 från Workshop om bättre beslutsstöd för anpassning till naturolyckor, 22 september 2020. 

Högupplösta klimatmodeller

Allmänt finns behov av högupplöst data när användaren behöver vi gå från den lokala till den regionala, och från den regionala till den nationella kontexten eftersom beslutsunderlaget måste gå hand i hand med skalan av analysen. Mer detaljerade data ger en mer konkret bild, även om en högre upplösning inte automatiskt innebär minskad osäkerhet.  Kommunerna har ofta svårt att tolka resultat med grövre upplösning eftersom de inte förstår hur de kan använda det.

Ofta måste kommuner prioritera resurser för att hantera risker. Ett exempel är skyfall, finns det platser där det är mer sannolikt med stora skyfall? Ett exempel på detta är närhet till stor vattenyta, t.ex. Östersjön, Vänern och Vättern  som kan  ge effekter av mer intensivt snöfall. I Karlstad finns områden med högre förekomst av nederbörd och skyfall. Forskarna förklarade att med mer högupplösta modeller kan man se fler detaljer om vad som händer, till hur sjöbris kan orsaka regnområden. Högre upplösning kan också ge en bättre bild av vad som händer i en stad och hur stadensmiljön påverkar t.ex. regnbildning i närområdet och småskaliga temperaturskillnader.. Högupplösta klimatprojektioner används för hydrologisk simulering som kan ge bättre och mer realistiska resultat när det gäller exempelvis snabba flöden i små avrinningsområden. Det är fortfarande svårt att säga var exakt regnet kommer, men vi kan bättre beskriva lokal regnbildning vid t.ex. kuster och bergstrakter, när varm luftmassa stiger. Högre upplösning kommer att ge bättre uppskattning av de hydrologiska effekterna och en bättre förståelse för interaktionen med den lokala geografin.

Ett annat exempel är värmebölja. Värmeböljan 2018 var på så stor skala så existerande modeller kunde beskriva den. Om man däremot vill modellera skogsbränder behövs högre upplösning för att förstå vad som händer. För att förstå hur värmen påverkar en stad så behövs ännu mer finskaliga modeller.

Eftersom det krävs mycket datorkraft för dessa modeller måste man göra ett urval över vilka områden och tidsperioder man studerar. Det kan vara svårt för användarna att föreställa sig behoven när man inte vet vad modellerna förmår. Forskarna anser att det är en viktig fråga för dem att förstå var och hur modellerna kan användas för att få bästa nytta för användarna. SMHI har redan samarbete med användare genom projekt men skulle till exempel kunna använda myndighetsnätverket för att nå fler användare.

Samverkande/samtidiga extremer

Generellt sett ger mer detaljerade data och säkrare underlag ger bättre stöd för beslut. Beslutsfattare påverkas ofta av aktuella händelser. För att kunna planera för framtiden behöver man göra en riskanalys oberoende av vad som senast varit aktuellt och koppla det till tillgängliga resurser. Forskarna kommenterar att samverkande extremer är extremt svårt att både undersöka, systematisera och förutsäga eftersom de är så sällsynta.

Exempel på samverkande extremer som diskuterades:

  • Interaktionen mellan en översvämning in i landet och en vid kusten. Finns det lokala faktorer som gör att de oftare förekommer (eller kommer att förekomma) samtidigt?
  • Kombination av högt vattenstånd och höga vågor.
  • Kombination av regn i områden både uppströms och nedströms i en flod som kan ge extrem belastning i området nedströms.
  • Samtidiga händelser men med olika extremer, t.es. torka, brandrisk och höga floden. Även dessa ger ett stort tryck på kommunen även om det inte är händelser som samverkar mot samma extrem.

SMHI tittar också på kopplingen extremer och anpassningsåtgärder. Ett exempel är kopplingen mellan grön infrastruktur och värmebölja. Samma åtgärd har också en effekt på översvämning. I modeller har vi möjlighet att ändra förutsättningarna i landskapet. Dessa underlag skulle kunna vara användbara i en planeringssituation.

Frågorna är intressanta inte bara ur ett stadsplaneringsperspektiv. Även för aktörer i den akuta situationen är det viktigt att ha kunskap för att kunna förutsäga förlopp. Viktigt med resursplanering och kunskapsspridning till dessa aktörer. Även viktigt med information som förmedlas under förloppet för att kunna planera för insatser.