EDUCAS - Effektiv utformning och kommunikation av nästa generations klimatsimuleringar över Sverige

Klimatet och klimatförändringen påverkar oss som människor såväl som myndigheter, kommuner och näringsliv. Behovet av anpassning till pågående och framtida förändringar är tydligt. För att hitta bästa möjliga anpassningsstrategier behövs det bästa möjliga beslutunderlag i form av klimatdata/-information av hög kvalitet, som dessutom förklaras på ett
bra sätt. Klimatinformationen ska också förklara de osäkerheter som är en ofrånkomlig del av alla beskrivningar av ett komplext system som klimatet och vår jord.

Ett verktyg för att förstå mer om klimatsystemet och dess förändringar är klimatmodeller. Den senaste generationen, så kallade “convection permitting regional climate models”, gjorde ett stor steg mot högre upplösning i tid och rum (från 12 km - 50 km ner till 1 km - 4 km). Med 1 km - 4 km upplösning man kan utforska klimatet t ex i och inom stora städer, dalgångar, men också
småskaliga vädersystem som konvektionsdrivna fenomen (stora åskmoln, starka nederbördsområden) eller extrema temperaturvariationer inom städer.

Projektets huvudsakliga mål är en systematisk beskrivning av osäkerheterna inom den senaste generationen klimatmodeller, som är begriplig och användbar för användare av klimatinformation inom olika forskningsområden och samhällssektorer. Vårt fokus ligger på utvecklingen av en strategi som gör att ensemblen av klimatmodeller kan göras så liten som möjligt utan att klimatinformationen försämras, t.ex. med avseende på beskrivningen av osäkerheter.

Tack vare tre pågående internationella projekt i Europa och Norden, finns de första ensemblerna någonsin av väldigt högupplösta nedskalningar; för en pan-Alpin region, en nordisk region över Danmark, Norge, Sverige och Finland, samt en region över Baltikum. Ensemblerna består av 3 till 25 klimatmodellsimuleringar som körs för en gemensam region
och en gemensam tidsperiod. En stor nackdel med de högupplösta klimatmodellerna är att de kräver stora superdatorresurser och simuleringarna är mycket tidskrävande. Därför är det väldigt osannolikt att modelleringsgrupper kommer att kunna utföra flera nedskalningar över
olika regioner (eller ens för en region). Det betyder att inom de närmsta åren kommer ensemblerna inte ha fler än 3 till 5 medlemmar.

I EDUCAS ska vi använda olika klimatmodellensembler för att kvantifiera osäkerheterna i klimatinformationen från ensemblerna. Det ska hjälpa oss att få fram en metod som minimerar klimatmodelensemblen på ett optimal sätt. Här betyder optimal att information om osäkerheterna bevaras, men också att informationen är relevant för användarna av klimatdata. Fokusområden för våra analyser är Sverige och Baltikum.

Vi vill besvara frågor som:

  • Hur påverkar nedskalningar osäkerheterna som kommer från globala klimatmodeller?
  • Hur liten är den minsta möjliga ensemblen som ändå bibehåller klimatinformationen från den globala klimatmodellensemblen och är relevant för användare?
  • Vilka klimatberättander är viktiga för särskilda användare i Sverige?
  • Hur känsliga är användare för olika osäkerheter?
  • Finns det en gemensam ansats för att minimera klimatmodellensembler som samtidigt gynnar de flesta användare?
  • Hur kan vi på bästa sätt informera användare av klimatinformation och beslutfattare om klimatet och betydelsen av osäkerheter?

Under projektets gång kommer vi kontinuerligt att kommunicera över vetenskaps- och kunskapsgränser så att kunskap om klimatinformation, klimatförändring, osäkerheter, användarens behov och förståelse är en integrerad del av allas arbete. Spridning av slutresultaten kommer att ske genom workshops, publikationer och rapporter.

Partner i projektet 

SMHI

Finansiering

EDUCAS finansieras av FORMAS.

Tidsperiod

EDUCAS pågår från 2020 till 2023.

Kontaktperson på SMHI

Renate Wilcke