Döda bottnar kan öka i förändrat klimat

De döda havsbottnarna kan breda ut sig allt mer i framtiden. Ett varmare klimat i kombination med utsläpp av näringsämnen gör att syrehalterna förväntas minska, framförallt i de djupa havsbassängerna. Det visar nytt vetenskapligt underlag för Östersjön.

Syrefattiga områden finns i många hav. De så kallade döda zonerna har ökat kraftigt sedan 60-talet på grund av människans utsläpp av näringsämnen. Men hur kommer ett varmare klimat att inverka på havsmiljön?

Nya beräkningar för Östersjön omfattar scenarier med varierande mängder näringsutsläpp i kombination med en klimatförändring. Exempelvis beräknas syresituationen i Östersjön vid nästa sekelskifte med samma utsläppsnivåer till havet som idag, samt högre respektive lägre utsläppsnivåer.

Syrefattiga områden allt större

Resultaten visar tydligt på att de syrefattiga områdena kommer att bli allt större. Det gäller särskilt i de djupa havsbassängerna, områden som redan idag är känsliga. För att havsmiljön ska förbättras krävs, enligt beräkningarna, kraftiga minskningar av utsläpp till havet.

Att klimatförändringen påverkar havsmiljön beror framförallt på en ökad flodtillrinning till Östersjön som gör att mer näringsämnen transporteras från land till hav. Högre vattentemperaturer leder till att vattnet syresätts sämre. De varmare vattentemperaturerna snabbar också upp de biogeokemiska processerna i havet, med accelererande syrebrist som resultat.

Forskningsresultaten för Östersjön kan sannolikt överensstämma med förhållandena i andra kustnära hav världen över.

Kartor visar tänkbar utveckling

Ett helt nytt material kan hjälpa beslutsfattare med ökad förståelse för effekterna av olika åtgärder och hur det påverkas av ett förändrat klimat. Scenariokartor visar tänkbar utveckling för nyckelfaktorer som exempelvis ytvattentemperaturer, salt- och syrehalter, koncentration av fosfor och siktdjup. Materialet illustrerar förändringen från dagens situation jämfört med beräknad situation vid nästa sekelskifte, med olika alternativa utsläppsmängder till havet.

- Det finns naturligtvis osäkerheter i beräkningarna bakom kartorna, men resultaten stryker under hur viktigt det är att med gemensamma krafter reducera utsläppen till Östersjön, säger Helén Andersson, forskare oceanografi.

Scenariokartorna visas med hjälp av Google Earth i beslutsstödsystemet Ecosupport Decision Support System.

Vetenskaplig publicering

Slutsatser finns också sammanfattade i en ny vetenskaplig publikation ”Hypoxia in future climates: A model ensemble study for the Baltic Sea. Ämnet har också lyfts som en av månadens ”highlights” i tidskriften Nature Climate Change.
 
Resultaten baseras på det omfattande internationella forskningsprojektet Bonus+/ECOSUPPORT. Östersjöberäkningarna grundas på en ensemble av fyra klimatprojektioner (A1B/A2-scenario). Beräkningarna för syre vid havsbotten omfattar syresituationen under sommartid och är medelvärden för 30 år.