Prognosstyrning vs lågflödesjustering

Vilka byggnader passar bäst respektive sämst?

Allt fler fastighetsägare gör miljösatsningar

Från engagemang till handling

Under de år jag arbetat med SMHI Prognosstyrning har jag märkt ett kraftigt ökande intresse. Inte bara för tekniken, utan för miljöfrågor i stort. Trots lågkonjunkturen är det fler och större företag än någonsin som hör av sig till oss. Eller ska jag kanske skriva tack vare konjunkturen, eftersom den satt energibesparingar ännu mer i fokus än tidigare.

Samtidigt får vi inte sätta oss till ro och tro att vårt system är "färdigt". Det måste hela tiden ske en produktutveckling och vi måste hela tiden lära oss att förstå kunderna bättre. Därför är det oerhört viktigt att också våga ställa den egna tekniken i relation till andra lösningar. I det här brevet jämför vi prognosstyrning med lågflödesjusteringar. Hör gärna av dig med egna önskemål om jämförelser eller kombinationer.

God jul och gott nytt år!

Christer Åkerlund

Prognosstyrning vs lågflödesjustering

En fråga som emellanåt dyker upp är hur prognosstyrning fungerar tillsammans med exempelvis lågflödesjustering. Vi frågar Mircea Abrahamsson på ÅF Infrastruktur i Göteborg som har lång erfarenhet av energisystem och hur olika lösningar fungerar tillsammans.

- Om prognosstyrningen kompletteras med mätning av inomhustemperaturen får systemet en återföring av temperaturdata. Då får vi istället något man kan kalla "prognosreglering", föreslår Mircea Abrahamsson.

Vilka byggnader passar bäst respektive sämst?

Det finns byggnader som passar bättre respektive sämre tillsammans med prognosstyrning. Torbjörn Grönbergs på SMHI berättar om idealhuset - och den absoluta motsatsen.

- Vi har blivit mera selektiva med vilka kundprojekt vi tar på oss. Vanliga flervånings bostadshus eller kontorsfastigheter som värms med radiator har vi goda erfarenheter ifrån. Däremot finns det en sorts byggnad som vi bör undvika, konstaterar Grönbergs.

Allt fler fastighetsägare gör miljösatsningar

2009 har varit ett framgångsrikt år för SMHI Prognosstyrning. - Vi har fått många nya och stora kunder. Det betyder att vi minskar koldioxidutsläppen i Sverige med åtskilliga ton per år, konstaterar Jonas Wallin, SMHIs försäljningschef.

En viktig förklaring till ökningen av prognosstyrning är de allmännyttiga bostadsföretagen som under året satsat på bred front när det gäller energisparande åtgärder. Ett åttiotal allmännyttiga bostadsföretag inom samarbetsorganisationen Sabo kom förra året överens om att sänka energiförbrukningen i sina fastighetsbestånd med 20 procent fram till år 2016, med 2007 som jämförelseår.

Så fungerar prognosstyrning

Läs mer om prognosstyrning och hur det kan användas för att sänka energiförbrukningen och ge jämnare inomhusklimat.