Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 - 2011

Type: Report
Series: Meteorologi 143
Author: Lennart Wern
Published:

Summary

Denna studie visar att extrem nederbörd generellt sett har ökat från 1900 fram till 1930-och 1940-talet därefter blev det en minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet.

Speciellt ser vi en ansamling i Götaland under 2000-talet av extrema nederbördstillfällen. Vi noterar att de allra största nederbördstillfällena i Sverige vanligen sker i juli eller augusti men det finns undantag för olika landsdelar och årstider.

Man ska dock akta sig för att extrapolera de senaste 40 årens ökning framåt i tiden och tro att ökningen fortsätter. Vad som händer i framtiden säger denna rapport inget om utan den som är intresserad av extrem nederbörd i det framtida klimatet är hänvisad till att studera resultat från klimatmodeller som beräknar det framtida klimatet.

Det är framförallt södra Norrlandskusten, Svealand, östra Götaland samt Skåne som drabbats av de allra värsta skyfallen under ett dygn. Västra Götaland, speciellt inre Halland drabbas ofta av stora nederbördsmängder men får vanligtvis inte de allra största mängderna. Även fjällen har fått extrema regn men då främst under längre tid, en vecka upp till 30 dagar.

Denna rapport beskriver extrem nederbörd med varaktigheter från 1 dygn till 30 dygn under 112 år, mellan åren 1900 och 2011. Enbart digitala data har använts för att sammanställa informationen i denna rapport. En stor mängd nederbördsdata före 1961 finns ännu tyvärr enbart i pappersjournal och har inte kunnat användas i denna studie.

Före 1961 finns enbart ett 60-tal stationer i digital form, men från 1961 har drygt 700 stationer varit i drift årligen. Nu pågår emellertid ett digitaliseringsprojekt på SMHI där data överförs från pappersjournaler till digital form som är lätta att bearbeta med datorprogram. Detta är ett stort projekt som beräknas ta många år till i anspråk.

Sextio stationer med minst 100-åriga serier under perioden 1900 – 2011 har valts ut för att beskriva hur den extrema nederbörden har varierat 112 år tillbaka. Dessa stationer är någorlunda jämnt fördelade över landet. Vid beräkningar av återkomsttider har stationer med minst 25 års data under perioden 1961 – 2011 utnyttjats vilket innebär att över 670 stationer har kunnat användas.

All nederbördsmätning är behäftad med fel beroende på bl.a. aerodynamiska problem och avdunstning vilket oftast leder till underskattad nederbördsmängd. I denna studie är vi intresserade av extrem nederbörd som oftast faller i form av stora regndroppar. Uppskattningsvis är inte underskattningen större än i genomsnitt 5 – 10 %.

Det har gradvis skett en förbättring av kvalitén av nederbördsmätningar genom införandet av vindskydd kring mätaren fram till 1935 och övergång från zinkmätare till skarvlösa aluminiummätare (utan risk för läckage) fram till början av 1960-talet. Därefter har nederbörd mätts på samma sätt fram till 1995 då ett hundratal stationer av totalt ca 750 stationer övergick till en ny typ automatiska mätare som dessutom har en annan typ av vindskydd. I denna rapport görs inga försök till att homogenisera data utan observerade värden används direkt. Däremot förs en diskussion om olika felkällor.

Variationer av extrem nederbörd under den studerade 112-årsperioden har beskrivits i denna rapport för Sverige som helhet men även för olika årstider och för de olika landsdelarna: Norra Norrland, Södra Norrland, Svealand och Götaland. De allra extremaste fallen har analyserats i kartform med en kort text som beskriver dem. Återkomsttider av nederbördsmängder med olika varaktighet är beräknade och presenteras på karta.